Den fria encyklopedin
The Free Encyclopedia
Wolna encyklopedia
L’enciclopedia libera
A enciclopédia livre
Den fria encyklopedin
La enciclopedia libre
De vrije encyclopedie
L’encyclopédie libre

Wikipedia - Wikipedia

Wikipedia

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia
URL http://www.wikipedia.org/
Typ av sida Uppslagsverk
Alexa-ranking #6
Kommersiell Nej
Språk Multi
Registrering Valfritt
Ägare Wikimedia Foundation
Skapare Jimmy Wales och Larry Sanger
Startad 15 januari 2001
Status Online
Slogan Den fria encyklopedin
Licens på innehåll Creative Commons Attribution-ShareAlike (CC-by-SA) 3.0

Wikipedia är ett flerspråkigt webbaserat uppslagsverk med fritt och öppet innehåll som utvecklas av sina användare. Wikipedia drivs av den icke vinstinriktade stiftelsen Wikimedia Foundation med stöd av privata donatorer. Projektet bygger på programvaran Mediawiki, som är uteslutande fri och har öppen källkod. Det finns i dag runt 250 språkversioner av Wikipedia tillgängliga. Av dessa har 28 språkversioner fler än 100 000 artiklar, varav den största är den engelskspråkiga med över 3 miljoner artiklar.

Wikipedia lanserades 2001 av Jimmy Wales och Larry Sanger och är den största och mest populära upplagsboken på Internet. Wikipedia är rankad som nummer sju när Alexa listar de populäraste sidorna på Internet[1]. Totalt innehåller Wikipedia över 16 miljoner artiklar, varav den svenska versionen har över 350000 artiklar.

Innehåll

redigera Wikiprincipen

Den funktionsprincip som ligger till grund för projektet kallas wiki (hawaiiska för snabbt). Wikiprincipen avser att det går snabbt att hitta artiklar, att det är enkelt att ändra och länka samman artiklar, att publiceringen inte fördröjs av redaktionell granskning och godkännande samt att det går snabbt att återställa ändringar till en tidigare version av artikeln. En wiki är en webbserver och databasserver som möjliggör för ett stort antal människor att tillsammans redigera webbsidor via webbgränssnitt, och innefattar funktioner för artikelhistorik och versionshantering. En wiki har således stora likheter med ett webbpubliceringssystem. Viktiga skillnader är att i en wiki lagras sidorna i en väsentligen icke-hierarkisk struktur, vilket underlättar sökning och länkning, samt att en wiki saknar funktioner för att hantera linjeorganisationens arbetsflöden och beslutsgång för godkännande av publicering.

redigera Historik

Huvudartikel: Wikipedias historia
Jimmy Wales, Wikipedias grundare

Wikipedia grundades 15 januari 2001 av internetentreprenören Jimmy Wales och filosofen Larry Sanger, båda knutna till Wales internetföretag Bomis. De hade under år 2000 försökt starta uppslagsverket Nupedia, vilket dock begränsades av strikta krav på skribenterna. Genom att använda wikitekniken lyckades man få igång skrivandet. Wikipedia var från början enbart engelskspråkigt, men 15 mars 2001 togs initiativet till flera språk.[2] Först ut var tyska,[3] tätt följt av katalanska (som talas i Katalonien samt Andorra) och japanska. Dessa tre var i gång före utgången av mars.[4] Den 11 maj 2001 lades ytterligare nio stora språk till. [5] Före utgången av 2001 fanns Wikipedia på 18 språk. Engelskspråkiga Wikipedia har hela tiden varit störst och har över 3 miljoner artiklar (oktober 2009).

redigera Svenskspråkiga Wikipedias historia

Huvudartikel: Svenskspråkiga Wikipedia

Svenska var det andra "mindre" språk (efter katalanska) som fick en egen Wikipedia, första redigeringen gjordes 23 maj 2001 av Linus Tolke.[6] Den äldsta bevarade startsidan [7] för Svenskspråkiga Wikipedia är från 10 juli 2001. Svenskspråkiga Wikipedia var dock i stort sett inaktivt till november 2002.

redigera Mjukvara och hårdvara

Wikimedias servrar.

Wikipedia använder sig av den fria wikiprogramvaran MediaWiki som är licensierad under GPL. Serverklustren finns i Florida och på tre andra platser i världen. Från början använde Wikipedia en annan wikiprogramvara, UseModWiki, som också är licensierad under GPL.

redigera Mobilt Wikipedia

Wikipedias användargränssnitt är ursprungligen utformat för webbläsare på persondatorer med relativt stora skärmar, men idag kan wikipediasidor även läsas och redigeras från handhållna enheter såsom mobiltelefoner. Redan 2004 möjliggjorde Wapediatjänsten mobil access via så kallade WAP-sidor (webbliknande teknik avsedd för mobiltelefoner med piltangenter och små displayer). I juni 2007 lanserades en.mobile.wikipedia.org, ett officiellt webbgränssnitt avsett för mobila plattformar med enkla webbläsare. 2009 öppnades en nyare version, en.m.wikipedia.org avsedd för smartphones såsom Symbian-telefoner, iPhone och Android.[8]

redigera Oron över plagiering

År 2006 listade hemsidan Wikipedia-watch ett dussintal plagieringar gjorda av redaktörer på den engelska versionen av Wikipedia[9]. Jimmy Wales som varit med och grundat Wikipedia [10] sa i detta sammanhang: "Vi måste hantera sådana händelser på fullaste allvar, utan nåd, eftersom denna typ av plagiering strider till 100 % mot alla våra grundläggande principer.[9]

redigera Inverkan på samhället

Enligt vissa är Wikipedia en icke önskvärd webbplats eftersom den ekonomiskt sett är ett hot mot utgivare av traditionella uppslagsverk, som kan ha svårt att konkurrera med en fritt tillgänglig produkt som Wikipedia. På tal om Web 2.0 i sin helhet skriver Nicholas Carr i den korta avhandlingen "Web 2.0 saknar moral" att "I den hänförande visionen av Web 2.0 är amatörernas herravälde underförstått. För egen del kan jag inte tänka mig något mer skrämmande."[11] Andra ifrågasätter uppfattningen att Wikipedia eller liknande satsningar helt och hållet kommer att ersätta traditionella publiceringar. Cris Anderson, redaktör och chefredaktör för tidskriften Wired skrev i "Nature" att "folkmassornas visdom" - Wikipedias strategi inte kommer att ta över vetenskapliga tidskrifter med dess rigorösa ömsesidiga granskning.[12]

redigera Kultur

Som community betraktad har Wikipedia utvecklat en egen kultur och egna traditioner, som kan sammanfattas i följande fem grundpelare:

  1. Projektet är ett uppslagsverk, och bör endast innehålla ämnen som passar i ett uppslagsverk, information som kan verifieras i trovärdiga publicerade källor, och uppgifter som är av tillräckligt stort allmänintresse att ett flertal författare kan bidra till ämnet och bevaka artiklarnas kvalitet. Artiklar som inte uppfyller dessa kriterier kan raderas.
  2. Projektet har öppet och fritt innehåll och använder sig av copyleftlicensen Creative Commons Attribution-ShareAlike (CC-by-SA) 3.0. Bilder och texter som bryter mot upphovsrätten får inte förekomma på Wikipedia utan raderas. Projektet drivs som en wiki, vilket betyder att alla artiklar (med några få undantag) kan redigeras av vem som helst, när som helst, och att vem som bidragit framgår av wikins historik. Det är fritt att använda Wikipedias texter i egna skrifter om man uppger källan så detaljerat att läsaren kan hitta sidans historik och använder samma licens också för sina skrifter.
  3. Wikipedia har etikettregler som innebär att författarna måste vara sakliga vid diskussioner, undvika konflikter och personangrepp, respektera konsensusbeslut och inte vandalisera. I annat fall kan användaridentiteten eller IP-adressen blockeras. Skrivandet diskuteras och beskrivs på sidor som inte ingår i själva uppslagsverket men likaså är allmänt tillgängliga, både diskussionssidor för enskilda artiklar och mer övergripande sidor. De flesta språkversionerna har en sida för allmän diskussion, som på svenska heter Bybrunnen.
  4. Wikipedia har inga fasta regler, utan endast riktlinjer som ständigt revideras för att återspegla den praxis som utvecklas. Riktlinjerna beskriver vad som kan raderas, vilken språklig stil man bör använda, hur beslut tas, och mycket annat. Riktlinjerna kan ignoreras då man bedömer att gemenskapen inte kommer att invända och att handlingen förbättrar uppslagsverket. Nybörjare behöver inte känna till riktlinjerna, utan också de uppmuntras att vara djärva och att förbättra uppslagsverket enligt eget omdöme.
  5. Principen skriv från en neutral utgångspunkt, ofta förkortad NPOV av engelskans neutral point of view, innebär att wikipediaartiklar inte ska ta ställning och vara vinklade, utan ska återspegla alla signifikanta aspekter av ett ämne. Författare bör ha ambitionen att presentera idéer och fakta på ett sådant sätt att både anhängare och kritiker kan vara överens om formuleringen.

redigera Trovärdighet

Wikipedias trovärdighet, både jämfört med andra uppslagsverk och andra specialiserade källor, kan analyseras på olika sätt, bland annat genom blindtester av experter, genom statistik, analys av historiska mönster och genom att analysera styrkor och svagheter i wikimodellen. Då Wikipedia är öppet för gemensam redigering och kan redigeras anonymt, bedöms Wikipedias trovärdighet ofta efter hur fort felaktig eller missvisande information raderas. En tidig studie som genomfördes av IBM under 2003, visade att "vandalism åtgärdas ofta extremt fort – så fort att de flesta användare aldrig ser dess verkan",[13] och drog slutsatsen att Wikipedia hade "oväntat effektiva självåterställande egenskaper".[14] På engelskspråkiga Wikipedia har en undersökning gjorts som visade att ca fem procent av det som skrivs på Wikipedia är klotter men att inom ca 14 minuter har det tagits bort.[15]

En undersökning som publicerades 2005 i tidskriften Nature visar att när det gäller artiklar om vetenskapliga ämnen var engelskspråkiga Wikipedia nästan lika korrekt som Encyclopædia Britannica. Wikipedia hade också ungefär samma antal allvarliga fel i artiklarna.[16][17] Uppgifterna har ifrågasatts av Encyclopædia Britannica.[18]

År 2010 jämfördes engelskspråkiga Wikipedias artiklar om exempelvis toxikologi och cancerforskning med "professionella" källor. Man fann bland annat att "djupet" i Wikipedias källor faktiskt oftast är betydligt större än i välkända medier. Inte sällan citeras Wikipedia i tidskrifter, 2009 hände det 614 gånger. Men som med alla andra källor bör viss försiktighet iakttagas även med Wikipedia. Uppgifter bör kontrolleras och den som använder uppslagsverket bör vara medveten om att misstag kan göras när en artikel skrivs.källa behövs På Wikipedia existerar inte någon redaktion utan allt arbete utförs av frivilliga.

redigera Bedömningar

Den 24 oktober 2005 publicerade brittiska The Guardian en artikel med titeln : ”Can you trust Wikipedia?” (Kan man lita på Wikipedia?) där en panel av experter ombads granska 7 artiklar som berörde deras specialområden och betygsätta artiklarna med 0-10 poäng.[19] Alla artiklarna fick mellan 0 och 8 poäng, men de flesta fick 5-8 poäng.

Den vanligaste kritiken var:

  1. Torftigt språk eller språk som var svårt att läsa. (3 fall)
  2. Förbiseenden eller felaktigheter. (3 fall)
  3. Dålig balans i en artikel, då ett mindre viktigt område fick mer uppmärksamhet än det borde, eller då ett väldigt viktigt område inte fick den uppmärksamhet det borde. (1 fall)

Det vanligaste berömmet var:

  1. Faktamässigt sund och korrekt, inga uppenbara felaktigheter. (4 fall)
  2. Mycket användbar information och väl utvalda länkar gör det möjligt att "få tillgång till mycket information snabbt". (3 fall)

redigera Redigeringen av Wikipedia

Wikipedia kan redigeras av vem som helst. Detta gör att encyklopedin är beroende av att ett stort antal välmenande skribenter som på frivillig basis håller efter den lilla grupp av skribenter som på olika sätt ställer till problem. Det sätt genom vilket materialet på Wikipedia skapas leder även till problem då felaktig och vinklad information kan läggas till. Grundtanken är dock att de flesta användare är intresserade av att bevara och skydda Wikipedia och att dessa därför snabbt kommer att återställa klotter och de bidrag som inte anses hålla tillräckligt hög standard. Arbetssättet bygger även på idén att samarbete och diskussion mellan alla användare leder till att gruppen i helhet utvecklas och att konsensus om vad som räknas som neutralt kan uppnås även i svårare frågor. Grundtankarna går alltså tvärt emot idén om att publiceringen av kunskap bör begränsas till en liten grupp utvalda och speciellt kunniga personer som producerar material i en hierarkisk arbetsdelning. En del sidor på Wikipedia kan dock skyddas av administratörer för att förhindra så kallade redigeringskrig och för att på det sättet lugna känslorna hos upprörda användare.

En del användare förespråkar dock införandet av granskade versioner av artiklar som har bedömts som tillförlitliga av etablerade användare. Det skulle då endast vara den versionen som syns för läsarna.[20]

redigera Innehållsstyrande regler och lagar

Innehållet i Wikipedia omfattas av juridiska skäl av lagstiftningen (särskilt lagen om upphovsrätt) i Florida där Wikipedias servrar befinner sig. Utöver detta är det Wikipedias redaktionella principer som finns sammanfattade i de så kallade "fem pelarna", och många policyer och riktlinjer syftar till att utforma innehållet på lämpligt sätt. Även dessa regler finns lagrade i wiki-form, och Wikipedia-redaktörer kan skriva och revidera dessa policyer och riktlinjer.[21] Dessa riktlinjer och policyer tillämpas genom att Wikipedia-redaktörerna kan att ta bort, kommentera med taggar, eller ändra artikelmaterial som inte uppfyller dem. De regler som de icke-engelska utgåvorna av Wikipedia har baseras på en översättning av reglerna på den engelska Wikipedia och har sedan ändrats i viss utsträckning. Medan de fortfarande visar stora likheter, skiljer de sig i många detaljer.

redigera Kritik

Kritiken mot Wikipedia har ökat i takt med att Wikipedia har blivit mer framträdande. Eftersom engelskspråkiga Wikipedia är den största språkupplagan tar mycket av kritiken sina exempel därifrån. Wikipedia får också kritik för att det inte alltid finns säkra källor.

redigera Nytta som referens och källmaterial

Bristen på auktoritet, pålitlighet och förhandsgranskning har bland annat bibliotekarien Philip Bradley[22] och Encyclopædia Britannicas före detta chefredaktör Robert McHenry[23] pekat ut som faktorer som gör Wikipedia olämpligt att använda som källmaterial. McHenry har också framfört att Wikipedia faller på att den säger sig vara en encyklopedi, ett ord som inger en auktoritet och pålitlighet som är oförenligt med koncepten öppenhet och wiki. Larry Sanger, Nupedias förre chefredaktör, har i en intervju med en:user:Kuro5hin sagt att ett av Wikipedias stora problem är den "anti-elitism" som finns.

Wikipedia ber användarna att verifiera innehållet genom att uppge och kontrollera källor. Dessa kan i praktiken vara bloggar, och ibland kan det visa sig att en artikel på Wikipedia verifieras genom att innehållet kontrolleras mot en källa, som i sin tur har använt Wikipedia som källa utan att uppge detta. I forskning har det visat sig att över 90 procent av Sveriges studenter ser förekomsten av källor som det främsta kriteriet i bedömningen av en artikels tillförlitlighet. Ett betydligt mindre antal elever, bara två procent, tycker att författaren till artikeln är viktig.[24] Detta skiljer sig därför markant från andra uppslagsverk, där till exempel en aktad författare eller forskare kan anses som en trovärdig källa.

redigera Sexuellt innehåll

Wikipedia har kritiserats för att tillåta sexuellt innehåll i sina artiklar, bland annat bilder och filmer av onani och ejakulation samt även foton från pornografiska filmer i flera artiklar.

Kritik har också riktas emot att sexuellt innehåll visas för frikostigt på Wikipedia och att bilderna är för lättåtkomliga för barn som eventuellt använder Wikipedia i sitt skolarbete.[25]

Exempelvis visas det kontroversiella originalomslaget till albumet“Virgin Killer” av bandet Scorpions på engelska Wikipedia. Omslaget föreställer en naken minderårig flicka. 2008 blockerades artikeln under fyra dagar av de flesta av Storbritanniens internetleverantörer.[26] Detta efter att den rapporterats som barnpornografi av “The Internet Watch Foundation”, en ideell organisation som letar efter olagligt innehåll på Internet och samarbetar med bland annat brittisk polis. De ansåg då att införandet av bilden i artikeln var “smaklöst”.[27]

Efter att Wikipedias grundare Larry Sanger pekat ut vad han ansåg vara fall av barnpornografi i Wikipedias bildbank Wikimedia Commons, tog Wikipedias andra grundare Jimmy Wales hastigt bort flera bilder med sexuellt innehåll, inklusive sakligt material, utan att konsultera användarna i stort. Detta har han fått kritik för och har nu frivilligt gett upp en del av de privilegier han haft som grundare.[28]

redigera Vinklingar

Wikipedia har anklagats för att ha en tendens att täcka vissa ämnen oproportionerligt i förhållande till hur viktigt ämnet är. I en intervju med The Guardian[22] sade Dale Hoiberg, Encyclopædia Britannicas chefredaktör, om engelskspråkiga Wikipedia:

"People write of things they're interested in, and so many subjects don't get covered; and news events get covered in great detail. The entry on Hurricane Frances is more than five times the length of that on Chinese art, and the entry on Coronation Street is twice as long as the article on Tony Blair."
("Folk skriver om det som de är intresserade av, så många ämnen täcks inte in, och nyheter beskrivs väldigt detaljerat. Artikeln om orkanen Frances är mer än fem gånger så lång som den om kinesisk konst, och artikeln om Coronation Street är dubbelt så lång som den om Tony Blair.")

Intervjun publicerades 26 oktober 2004. 28 mars 2005 hade artikeln om kinesisk konst blivit tre gånger så stor som den om orkanen Frances, underartiklar ej inräknade, och artikeln om Tony Blair var 50 % större än den om Coronation Street. Wikipedias förespråkare pekar på sådana exempel för att visa att vinklingarna kommer att bli mindre med tiden, medan motståndare anser att just dessa artiklar fick extra uppmärksamhet på grund av intervjun, och att ökningen inte gäller alla artiklar.källa behövs

redigera Klotter och vandalism

Wikipedias öppenhet gör den naturligtvis mottaglig även för redigeringar som inte är välmenade. Eftersom öppna nätverk fortfarande är en ny företeelse för de flesta, är många besökares första redigering rent klotter - de testar om "Redigera den här sidan" verkligen är det den ger sig ut för att vara. Många användare upptäckte Wikipedia på liknande sätt och eftersom klotter är lätt att ta bort är toleransen också ganska hög gentemot företeelsen. Det tar inte lång tid innan klottret är borttaget.

Däremot tolereras inte avsiktlig vandalism. Användare som kontinuerligt förstör artiklar kan utestängas från framtida deltagande i projektet genom att en systemadministratör blockerar deras IP-adresser. En studie gjord av IBM visade att vandalism vanligtvis tas bort mycket snabbt.[13] En annan studie som mätte sidvisningar på engelskspråkiga Wikipedia med felaktigt vandaliserat innehåll kom fram till att 42 procent av allt klotter eller vandalism återställdes innan det hunnit ställa till med någon skada.[29]

Ett annat beteende som ofta ses som ett problem är bidragsgivare som använder flera användarnamn utöver sitt egentliga i vilseledande syfte. Dessa kallas sock puppets eller marionetter.

redigera Wikiscanning

Under 2007 utvecklade CalTech-studenten Virgil Griffith webbtjänsten "WikiScanner" som samkör flera register. Därigenom upptäcktes det att olika organisationer, till exempel CIA, Vatikanen och Astra Zeneca redigerat vinklat i artiklar som rörde deras respektive områden. Generellt betraktades företagens beteende som dåligt, medan Wikiscanner spåddes få stor betydelse för att övervaka kvaliteten på Wikipedia.[30]

WikiScanning-historien uppmärksammades av The Independent, som fastslog att många censureringar, som gjorts på en rad wikipediaartiklar av användare med egenintresse, hade upptäckts:

” Wikipedia hyllades som ett genombrott i demokratiseringen av kunskap. Men encyklopedin har sedan kapats av krafter som bestämde att vissa saker bäst lämnades okända […] Nu har webbsidan som designats för att övervaka ändringar som gjorts på Wikipedia, funnit tusentals redigeringar som gjorts i egenintresse och spårat dem till deras ursprungliga källa. Det har visat sig vara oerhört pinsamt för mängder av politiska propagandamakare och olika bolags revisionister som trodde att deras censuringrepp hade gått obemärkt förbi. „
— Robert Verkaik (2007-08-18). ”Wikipedia and the art of censorship”. London: The Independent. http://news.independent.co.uk/sci_tech/article2874112.ece. Läst 27 augusti 2010. 

redigera Relevans

Wikipedia har kritiserats för att ha löst definierade krav på vilka ämnen som anses vara relevanta nog att skriva om. Författaren Nicholson Baker skrev i The New York Review of Books att diskussionen kring vad som är relevant är så kontroversiell att ingen kan bilda sig en klar uppfattning och hävdade att artiklar om ämnen som borde vara relevanta lätt raderas.[31]

redigera Kritik i traditionella medier

Wikipedia har på senare år kritiserats för att bestå av en liten grupp människor som står för den största delen av innehållet.[32]

redigera Kvalitet

Wikipedia har fått kritik att avsaknaden av expertutlåtande försvagar kvalitén. När nya bidrag görs till Wikipedia så handlar det ofta om små delar eller delar av en sida som ej utsätts för granskning. Hög- och lågkvalitetsändringar kan då blanda sig i samma artikel. T.ex. sade historikern Roy Rosenzweig: "Rent generellt är själva skrivandet Wikipedias akilleshäl. Grupper skriver sällan bra och bidragen på Wikipedia är ofta av ojämn kvalitet som beror på att meningar och stycken skrivna av olika personer har sammanfogats."[33]

Informationen i en artikel på Wikipedia kan vara 100 % korrekt men den kommer ofta från översättningar av wikipedia på andra språk som i sin tur kan komma från en tidigare översättning. Detta gör att den blir svårläst och dåligt formulerad. Givetvis finns det risk att informationen också blir felaktig. Att många artiklar uppstår på detta sättet är mindre bra.[34]

redigera Övrig kritik

I "Cult of the Amateur – How Today’s Internet is Killing Our Culture and Assaulting Our Economy"[35], berättar IT-entreprenören Andrew Keen om sitt missnöje med Wikipedia. Han menar att de amatörer som skriver på sidan växer på bekostnad av forskare och experter. Detta bidrar till en disharmoni när webben utvecklas och författaren får ett samspel med publiken. Gränsen mellan amatör och expert suddas ut då amatörernas bloggar eller redigeringar inte alltid är kvalitetssäkrade, utan helt enkelt det som blir det mest intressanta och som då hörs mest. Han menar dock inte att det är den öppna tekniken, där alla är välkomna som användare som är problemet, utan själva implementeringen - det krävs en balansgång mellan öppenheten och auktoriteten.[36]

redigera Akademiska studier av Wikipedia

redigera Allmänt

I examensarbetet I mötet mellan tradition och förändring – Om Wikipedia som encyklopedi[37] diskuterar man Wikipedia som fenomen och de möjligheter och de problem som webbplatsen förmedlar. Man diskuterar uppfattningar och teman som omgärdar encyklopedibegreppet för att därigenom förstå Wikipedias problem. Analysen lyfter fram idéer och tankar om begreppet encyklopedi och vad Wikipedia är och vill vara; Wikipedia står för något nytt som kan upplevas utmanande och som väcker kontroverser. Wikipedia utmanar de gamla värdena om hur information skall samlas in, utvärderas och göras tillgänglig då Wikipedias idé grundas på användares deltagande i utformandet av information.

Ett av avsnitten handlar om kontroll och verifiering på Wikipedia och att det finns behov av att kunna verifiera källor, men att det då handlar om en rekommendation till användarna. Att skärpa kontrollen ytterligare på Wikipedia skulle, enligt dem som försvarar Wikipedias öppenhet och frihet, endast göra att detta begränsas och inskränks och att det är en grundläggande skillnad mellan Wikipedia och de mer traditionella encyklopedierna som har mer strikta kontroller.

redigera Diskussionssidor

I konferensartikeln "Talk before you Type: Coordination in Wikipedia"[38] har artiklarnas diskussionssidor undersökts. Författarna har klassificerat sidorna i elva olika kategorier: koordinering av redigering, fakta som saknas, klotter, policy och riktlinjer, länkar till interna wikipediaresurser (andra diskussionssidor), "off topic", omröstningar, granskning för artikelrekommendation, "infobox", bilder och övrigt. Författarna menar att en del strategisk planering av artikelredigering sker genom diskussionssidorna. I en tidigare artikel hade samma författare presenterat diskussionssidorna som en arena enbart för konfliktlösning. Författarna hävdar också att samtalet i diskussionssidorna är formaliserat (vissa etikettregler finns, som att signera sina inlägg) och policydrivet (referenser till riktlinjerna förekommer ofta).

redigera Policyer och riktlinjer

En beskrivande studie[39] som analyserade engelskspråkiga Wikipedias policyer och riktlinjer fram till september 2007 identifierade en del intresseväckande statistik:

Även en kort policy som Ignore all rules genererade mycket diskussion och förtydliganden av denna:

” While the "Ignore all rules" policy itself is only sixteen words long, the page explaining what the policy means contains over 500 words, refers readers to seven other documents, has generated over 8,000 words of discussion, and has been changed over 100 times in less than a year. „

Fritt översatt:

” Även om själva policyn "Wikipedia:Strunta i reglerna" endast är sexton ord lång så är sidan som förklarar policyn över femhundra ord lång. Den hänvisar läsarna till sju andra dokument, den har genererat över 8 000 ord av diskussion och har redigerats över 100 gånger under mindre än ett år. „

Studien jämförde även utvecklingen av policyer i form av tillförda ord jämfört med när de först skrevs:

Siffran för "deletion" ansågs ej vara rättvis och heltäckande då policyn har delats upp i flera underpolicyer.

redigera Anonymitet

Wikipedia gör det möjligt att redigera anonymt. De som redigerar måste inte uppge sin identitet, eller ens en e-postadress. En studie från 2007 vid Dartmouth College av franskspråkiga och nederländska Wikipedia, pekar på att i motsats till det förväntade sociala mönstret, var de som redigerade anonymt några av de mest produktiva bidragsgivarna av innehåll med hög klass.

Förklaringen till detta skulle enligt forskarna ligga i att förutsättningarna för att producera det som man kan kalla för ”allmän egendom” (collective goods) är så annorlunda vad det gäller Wikipedia, jämfört med andra sammanhang. Det anses allmänt bland sociologer att det behövs en kritisk massa när en heterogen grupp med individer med både olika förutsättningar och motivation ska komma igång med att producera ”allmän egendom”.

Denna uppnås med det produktionssätt som till exempel Wikipedia har på ett enklare och snabbare sätt än annars. Det blir fler som deltar och kvalitén ökar. Med andra ord gör tekniken det möjligt att nå tidigare outnyttjade "resurser", genom att tröskeln för delta sänkts.

Forskarna valde 1 000 bidrag av registrerade användare och 1 000 bidrag av icke registrerade användare slumpmässigt ur vardera språkgrupp (av totalt mer än 87 000 bidrag den 1 mars 2005).[40]

redigera Konflikter och maktspel i arbetet att skapa konsensus

I en studie [41] utförd av forskare från University of Washington och HP Labs har man försökt analysera redigeringskrig och konflikter i engelskspråkiga Wikipedias datadump från 2006:

Wikipedia är ett massornas samarbete där formuleringen av artiklar inte bestäms definitivt utan genom konsensus. De sociala relationer mellan wikipedianerna leder ibland till konflikter. Policyer ("policies") och riktlinjer ("guidelines") underlättar ofta konfliktlösning men forskarna har hittat flera exempel där fundamentalt olika tolkningar av policyer inte har lett till någon lösning utan tvärtom förhindrat konsensus.

Författarna har valt att analysera engelskspråkiga Wikipedias datadump från 2006. I denna dump har man försökt hitta redigeringskrig genom att studera artiklar med minst 250 redigeringar på dess diskussionssidor. Detta motsvarade 0,3 % av alla diskussionssidor. Dessa utvalda diskussionssidor täckte in 28,4 % av alla redigeringar på diskussionssidorna i dumpen. Dessutom täcker detta urval in 51,1 % av alla länkar till policyer. Sedan har man från de utvalda diskussionssidorna riktat in sig på kritiska sektioner genom att välja redigeringar under en tidsperiod då det var både många redigeringar på artikelsidan såväl som på diskussionssidan.

Man hittade att tillit till konsensus ofta leder till ett antal tillfälliga maktspel. Maktspel som uppträdde ofta handlade om:

Konsensus är aldrig slutgiltig och i dispyter diskuteras ofta legitimiteten i tidigare konsensus. Veteraner vill inte slösa tid på frågor som dom anser lösta medan nybörjare uppfattar att deras perspektiv inte representerats i tidigare argument och därför vill lyfta konsensus till diskussion igen.

Artikelförfattarna menar att Wikipedias nätgemenskap främjas av det svåra arbetet att söka konsensus och att sådant arbete kanske är det största formuleringsarbetet i Wikipedia och motsätter sig andra forskares åsikt att dessa aspekter av samarbetet är "kostsamt" och "improduktivt".

Man erkänner dock att en del koordinationsarbete kan vara överflödigt men att eventuella verktyg för att underlätta koordinering inte får förstöra den sammanhållande funktion som konsensussökande diskussioner också skapar. Med koordinationsarbete menar man mödan att beskriva och arkivera tidigare diskussioner samt att hitta bland arkiverade diskussioner. Det man efterfrågar är bland annat visualiseringsverktyg för att annotera tidigare konsensus och vilka som var med i denna process, för att sammanfatta konflikter över tid så att man lättare kan förstå en artikels tillstånd. Ett meritsystemverktyg skulle kunna motivera till meningsfulla redigeringar, men kan även ge upphov till konkurrens. Ett innehållsdrivet meritsystem riskerar att bidragsgivare av rädsla för att sänka sin meritstatus försöker förhindra att deras text ändras.

redigera Administratörsval

Forskare vid Carnegie Mellon University har utifrån en mängd statistik försökt skapa en modell [42] för att förstå och förutsäga administratörsval på engelskspråkiga Wikipedia. I modellen har de tagit in flera faktorer som i olika utsträckning påverkade resultatet av valet. Bland annat kunde de visa att tidigare misslyckade val kraftigt minskade chanserna och att antalet artikelredigeringar samtidigt påverkade väldigt lite, men att policy- och projektredigeringar drastiskt höjde chanserna från 1,8 % till 17-19 % per 1 000 redigeringar. De visade även att aktivitet i inom olika områden och att skriva redigeringssammanfattningar ökade chanserna att bli vald, medan medverkan i medlingsärenden över lag sänkte chanserna.

Forskarna påpekar själva att modellen inte tar vara på kvalitén i redigeringarna utan bara utgår från kvantiteten, men den har ändå visat sig kunna förutsäga 74,8 % av valresultaten.

Några exempel på faktorer: (Värden inom parentes är inte statistiskt säkerställda)

Faktor 2006–2007 Före 2006
per tidigare administratörsval -14.8% -11.1%
per månad sedan första redigeringen 0.4% (0.2%)
per 1000 artikelredigeringar 1.8% (1.1%)
per 1000 policyredigeringar 19.6% (0.4%)
per 1000 projektredigeringar 17.1% (7.2%)
per 1000 diskussionsredigeringar 6.3% 15.4%
per redigering i medlingsärenden -0.1% -0.2%
Gör mindre ändringar 0.2% 0.2%
Skriver redigeringssammanfattningar 0.5% 0.4%
Skriver "tack" i redigeringssammanfattningen 0.3% (0.0%)

redigera Vandalism

I studien The Work of Sustaining Order in Wikipedia: The Banning of a Vandal[43] undersöks hur automatiserade och halvautomatiserade verktyg i kombination med samarbete bekämpar vandalism. Den visar på att sådana verktygs användning ökar i en omfattning som få tidigare har uppmärksammat. Studien inkluderar en fallstudie och ger en inblick i om hur snabbt en envis klottrares bidrag återställs och hur klottraren sedan blockeras.

redigera Demografi

I en studie som genomfördes under 2007 av Hitwise och som även återgavs i tidningen Time,[44] fann man att Wikipedias besökare var nästan jämnt fördelade mellan män och kvinnor men att 60% av alla redigeringar gjordes av män.

redigera Grupper med olika redigeringsmönster

I studien Wikipedians are born, not made: a study of power editors on Wikipedia[45] från 2009 bekräftar Katherine Panciera m.fl. tidigare undersökningar som visar att en relativt liten grupp användare står för en stor del av redigeringarna och för en stor del av det material som blir kvar i artiklarna. Författarna visar att dessa användare går att känna igen från deras första tid på Wikipedia, bland annat genom att de gör flera redigeringar per dag. Dessa användare hänvisar också ofta till wikipediaprojektets normer, såsom att skriva från en neutral utgångspunkt. Författarna föreslår olika åtgärder för att öka andelen användare som stannar och förblir produktiva.

Enligt ett påstående i tidskriften DIK Forum 2007, skulle 90 % av de som redigerar Wikipedia vara heltidsarbetande män i det smala åldersspannet 30 till 33 år, något som motsägs av ovan citerade studie. I ett referat av artikeln i en akademisk uppsats sägs dessa 90 % dessutom enbart vara vita, västerländska och välutbildade.[46] Artikelns påstående är ett inkorrekt referat av Joachim Schroers forskning[47] citat från källa efterfrågat

redigera Noter

  1. ^ http://www.alexa.com/siteinfo/wikipedia.org?p=&r=
  2. ^ http://mail.wikipedia.org/pipermail/wikipedia-l/2001-March/017681.html
  3. ^ http://mail.wikipedia.org/pipermail/wikipedia-l/2001-March/017682.html
  4. ^ http://web.archive.org/web/20010405141718/catalan.wikipedia.com/
  5. ^ http://mail.wikimedia.org/pipermail/wikipedia-l/2001-May/017749.html
  6. ^ http://web.archive.org/web/20010608192645/sv.wikipedia.com/wiki.cgi?action=history&id=HomePage
  7. ^ http://web.archive.org/web/20010723161707/sv.wikipedia.com/
  8. ^ http://techblog.wikimedia.org/2009/06/wikimedia-mobile-launch/
  9. ^ a b ”Plagiarism by Wikipedia editors”. Wikipedia Watch. 27 October 2006. http://www.wikipedia-watch.org/psamples.html. 
  10. ^ Glyn Moody (2006-07-13). ”This time, it'll be a Wikipedia written by experts”. The Guardian (London). http://technology.guardian.co.uk/weekly/story/0,,1818630,00.html. Läst 2007-04-28. ”Larry Sanger seems to have a thing about free online encyclopedias. Although his main claim to fame is as the co-founder, along with Jimmy Wales, of Wikipedia, that is just one of several projects to produce large-scale, systematic stores of human knowledge he has been involved in..."[Jimmy Wales] saw that I was essentially looking for employment online and he was looking for someone to lead Nupedia"...Career: 1992–1996, 1997–1998 Graduate teaching associate, OSU; 2000–2002 Editor-in-chief, Nupedia.” 
  11. ^ ”The amorality of Web 2.0”. Rough Type. 3 oktober 2005. http://www.roughtype.com/archives/2005/10/the_amorality_o.php. Läst 1 september 2010. ”Implicit in the ecstatic visions of Web 2.0 is the hegemony of the amateur. I for one can't imagine anything more frightening.” 
  12. ^ ”Technical solutions: Wisdom of the crowds”. Nature. http://www.nature.com/nature/peerreview/debate/nature04992.html. Läst 2006-10-10. 
  13. ^ a b history flow: results IBM Collaborative User Experience Research Group, 2003, läst 25 oktober 2009
  14. ^ Fernanda B. Viégas, Martin Wattenberg, Kushal Dave: Studying Cooperation and Conflict between Authors with history flow Visualizations. Proceedings of the SIGCHI conference on Human factors in computing systems, 575-582, Vienna 2004, ISBN 1-58113-702-8, läst 25 oktober 2009
  15. ^ http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/6/63/S%C3%A5_fungerar_Wikipedia.pdf
  16. ^ Jim Giles (2005). ”Internet encyclopaedias go head to head”. Nature 438: 900 -901. doi:10.1038/438900a. http://www.nature.com/nature/journal/v438/n7070/full/438900a.html. Läst 2009-10-30. 
  17. ^ ”Wikipedia survives research test”. BBC News. 2009-12-15. http://news.bbc.co.uk/2/hi/technology/4530930.stm. Läst 2009-10-30. 
  18. ^ ”Fatally Flawed - Refuting the recent study on encyclopedic accuracy by the journal Nature”. Encyclopædia Britannica. mars 2009. http://corporate.britannica.com/britannica_nature_response.pdf. Läst 2009-10-30. 
  19. ^ ”Can you trust Wikipedia?”. London: The Guardian. 2005-10-24. http://technology.guardian.co.uk/opinion/story/0,16541,1599325,00.html. Läst 2007-10-28. 
  20. ^ Se ”Reviewed article version”. Wikimedia. 29 oktober 2009. http://meta.wikimedia.org/w/index.php?title=Reviewed_article_version&oldid=1247978. Läst 14 januari 2010.  samt ”Wikipedia:Flagged revisions”. Wikipedia. 24 september 2009. http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Wikipedia:Flagged_revisions&oldid=10126957. Läst 14 januari 2010. 
  21. ^ http://www.pcworld.idg.com.au/article/205180/who_behind_wikipedia_/?pp=2&fp=2&fpid=2
  22. ^ a b Waldman, Simon (2004-10-26). Who knows?. The Guardian. Läst 2006-02-24.
  23. ^ McHenry, Robert (2004-11-15). The Faith-Based Encyclopedia. TCS Daily. Läst 2006-02-24.
  24. ^ Johansson, Henrik och Stiel, Johan: Kognitiv auktoritet och Wikipedia, En analys av gymnasieelevers källkritiska granskning av Wikipedia
  25. ^ ”Is Wikipedia Wicked Porn?”. wnd.com. http://www.wnd.com/?pageId=63590. Läst 2010-08-12. 
  26. ^ Metz, Cade (7 December 2008). ”Brit ISPs censor Wikipedia over 'child porn' album cover”. The Register. http://www.theregister.co.uk/2008/12/07/brit_isps_censor_wikipedia/. Läst 2010-08-12. 
  27. ^ Raphael, JR (December 10, 2008). ”Wikipedia Censorship Sparks Free Speech Debate”. The Washington Post. http://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2008/12/08/AR2008120803188.html. Läst 2010-08-12. 
  28. ^ ”Wikimedia pornography row deepens as Wales cedes rights”. BBC News. May 10, 2010. http://news.bbc.co.uk/2/hi/technology/10104946.stm. Läst 2010-08-12. 
  29. ^ Reid Priedhorsky, Jilin Chen, Shyong (Tony) K. Lam, Katherine Panciera, Loren Terveen, John Riedl, "Creating, destroying, and restoring value in Wikipedia", Proceedings of the 2007 international ACM conference on Supporting group work, 2007, s. 259 till 268, ISBN:978-1-59593-845-9
  30. ^ http://www.nyteknik.se/art/51811 Ny teknik: "Ny gratis sökmotor avslöjar skönmålningar på Wikipedia", 070817
  31. ^ Nicholson Baker (20/5 2008) The Charms of Wikipedia – The New York Review of Books, läst 2009-10-25
  32. ^ http://www.dn.se/kultur-noje/nyheter/mansdominans-fara-for-wikipedia-1.983055 Dagens Nyheter 2009-10-28 - Mansdominans fara för Wikipedia
  33. ^ Roy Rosenzweig (juni 2006). ”Can History be Open Source? Wikipedia and the Future of the Past” (på engelska). The Journal of American History Volume 93, Number 1. http://chnm.gmu.edu/essays-on-history-new-media/essays/?essayid=42. Läst 27 augusti 2010. ”Overall, writing is the Achilles' heel of Wikipedia. Committees rarely write well, and Wikipedia entries often have a choppy quality that results from the stringing together of sentences or paragraphs written by different people.” 
  34. ^ Andrew Orlowski (2005-10-18). ”Wikipedia founder admits to serious quality problems”. The Register. http://www.theregister.co.uk/2005/10/18/wikipedia_quality_problem/page2.html. Läst 2010-08-04. 
  35. ^ Keen, Andrew. 2007. The Cult of the Amateur - How today´s Internet is Killing Our Culture and Assaulting Our Economy. London/ Boston: Nicholas Brealey Publishing.
  36. ^ Olsen A. (2010) A Wikiwiki Wikipedia – amatörernas klotter eller nutidens lättillgängliga och tillförlitliga källa, Kandidatuppsats, Linköping universitet. Läst 2010-07-20.
  37. ^ Vladimir Nemeshajmer och Karin Stjärne Nordqvist:I mötet mellan tradition och förändring – Om Wikipedia som encyklopedi
  38. ^ Viégas, F., Wattenberg, M., Kriss, J., and van Ham, F. (2007). ”Talk before you type: coordination in Wikipedia”. Proceedings of the 40th Hawaii International Conference on System Sciences (Waikoloa, HI: Computer Society Press): 78. doi:10.1109/HICSS.2007.511. ISSN 1530-1605. 
  39. ^ Buttler et al., "Don't look now, but we've created a bureaucracy: the nature and roles of policies and rules in Wikipedia", Proc. CHI 2008, doi: http://doi.acm.org/10.1145/1357054.1357227
  40. ^ Anthony, Smith, Williamson (2005 (Preliminary) 2007 (updated)). ”The Quality of Open Source Production: Zealots and Good Samaritans in the Case of Wikipedia”. http://www.cs.dartmouth.edu/reports/abstracts/TR2007-606/. Läst 2009-11-02. 
  41. ^ Travis Kriplean, Ivan Beschastnikh, David W. McDonald, and Scott A. Golder. Community, consensus, coercion, control: cs*w or how policy mediates mass participation. In GROUP ’07: Proceedings of the 2007 international ACM conference on Supporting group work, pages 167–176, New York, NY, USA, 2007. http://portal.acm.org/citation.cfm?id=1316648&dl=GUIDE&coll=GUIDE&CFID=67839636&CFTOKEN=14201138. ACM.
  42. ^ Moira Burke och Robert Kraut (2008), Taking up the mop: identifying future Wikipedia administrators, http://www.thoughtcrumbs.com/publications/chi1364-burke.pdf 
  43. ^ R. Stuart Geiger och David Ribes (28 oktober 2009). ”The Work of Sustaining Order in Wikipedia: The Banning of a Vandal”. http://www.stuartgeiger.com/wordpress/wp-content/uploads/2009/10/cscw-sustaining-order-wikipedia.pdf. Läst 6 december 2009. 
  44. ^ Bill Tancer (2007-04-25). ”Who's Really Participating in Web 2.0”. Time Magazine. http://www.time.com/time/business/article/0,8599,1614751,00.html. Läst 2007-04-30. 
  45. ^ Panciera, K.; Halfaker, A.; Terveen, L., 2009, Wikipedians are born, not made: a study of power editors on Wikipedia, ACM 2009 International Conference on Group Work
  46. ^ Ann-britt Ryman, ”Vad är en wiki?”, Tidsskriften DIK Forum Nr. 7 2007, Sid. 13. Refereras av Samuelsson, K.; Lindkvist, A. Wikipedia: Informationspublicering på Internet ur ett genus- och maktperspektiv, C-uppsats.
  47. ^ Joachim Schroer, Guido Hertel, Voluntary Engagement in an Open Web-Based Encyclopedia: Wikipedians and Why They Do It, Media Psychology, Volume 12, Issue 1 January 2009, pages 96 - 120. Version 1.0 from January 2007

redigera Externa länkar

Sök efter mer information om Wikipedia på Wikipedias systerprojekt:
v • d • r
Wikimedia Foundations projekt


Sudáfrica México aparaty Olympus Cyber-shot TX7 horeca praca Gliwice kserokopiarki Mita śmieszne zdjęcia komputery księgarnia ekonomiczna