Urtima riksdag
Urtima riksdag var ett uttryck som användes om de svenska riksdagar som inkallades utöver de ordinarie sessioner som var fastlagda i riksdagsordningen. Uttrycket slutade användas efter de grundlagsreformer som genomfördes under 1970-talet. Idag är den officiella beteckningen istället urtima riksmöte. Urtima riksmöte hölls 1980, huvudsakligen för att besluta om höjning av momsen och andra skatter. Det urtima riksmötet 1980 var samlat från 25 augusti till 6 september. Det var Socialdemokraternas initiativ att kalla riksdagens ledamöter till urtima riksmöte.
Urtima riksdagar var relativt ovanliga och togs endast till i nödfall som exempelvis vid nationella och internationella kriser då det var av vikt att riksdagen var sammankallad. Sådana kriser inträffade vid unionsupplösningen och under första världskriget. Urtima riksmöte kan inte längre hållas då en ändring i riksdagsordningen under 2003-04 års riksmöte innebär att ett riksmöte håller på tills dess att nästa påbörjas.[1]
redigera Årtal för urtima riksdagar
- 1810 (prins Karl August frånfälle, fastställande av ny successionsordning och val av ny kronprins)
- 1817–1818
- 1834 (riksbanken skulle ställas under konungens och ständernas gemensamma lagstiftningsrätt)
- 1844
- 1871
- 1892
- 1905 (första urtima riksdagen 1905)
- 1905 (andra urtima riksdagen 1905, 30 september–18 oktober, för Riksaktens upphävande.)
- 1918
- 1919
- 1939
De extra riksdagar som inföll 1887 och 1914 var lagtima eftersom de föregicks av riksdagsval. Att 1810 års urtima riksdag i Örebro var urtima, framgår tydligt av successionsordningen (lag 1810:0926).
