Lettland

Från Wikipedia

Hoppa till: navigering, sök

Latvijas Republika
Republiken Lettland


Flagga	Statsvapen

Valspråk: "Tēvzemei un Brīvībai" (lettiska för "För fäderneslandet och frihet")

Nationalsång: Dievs, Sveti Latviju

Huvudstad

Riga

56°57′N 24°6′O / 56.95, 24.1

Största stad Riga (cirka 730 000 inv.)

Officiellt språk

lettiska

Statsskick
President
Premiärminister

republik
Valdis Zatlers
Valdis Dombrovskis

Självständighet
• deklarerad
• erkänd från Ryssland resp. Sovjetunionen
18 november 1918 resp. 21 augusti 1991
11 augusti 1920 resp. 6 september 1991

Yta
• varav vatten 64 589 km² (124:e)
1,5 %

Demografi
• folkmängd
• befolkningstäthet 2,263,000 (2009, IMF)^[1] (141:a)
36 inv/km² (166:e)

BNP (PPP)
• totalt
• per capita

(2010)
$40,171 miljoner (2009, IMF)^[2] (95:e)
$18,288.320 (2010, IMF)^[2]

Valuta lettisk lats (LVL)

Tidszon EET (UTC+2)

Topografi
• högsta punkt

• största sjö

• längsta flod Gaiziņkalns
312 m ö.h.
Rāzna
55 km²

km

Nationaldag

18 november

Landskod LV

Landsnummer 371

Lettland, officiellt Republiken Lettland, (lettiska: Latvija eller Latvijas Republika; liviska: Lețmō) är en republik i Baltikum i norra Europa som i väst gränsar till Östersjön, i norr till Estland, i öster till Ryssland och i söder till Litauen och Vitryssland.

Under lång tid styrdes Lettland i likhet med Estland och Litauen av främmande regimer. I mer än 1 000 år hade i tur och ordning tyskar, polacker, svenskar och slutligen ryssar makten i området, som först på 1800-talet började kallas Lettland. 1991 blev landet självständigt. Det är idag en parlamentarisk demokrati med ett flerpartisystem. Parlamentet, som utser landets president, väljs i direkta proportionella val. Sedan självständigheten är det kommunistiska partiet förbjudet.

Landet är till största delen flackt, och bara i öster förekommer kullandskap. Stora områden utgörs av torvmossar och kärr. Cirka 40 % av landet består av hedar och skogsområden, främst blandskog. Jordbruket bedrivs huvudsakligen på små gårdar. De viktigaste grenarna är mjölkproduktion och boskapsskötsel, medan spannmål och grönsaker bara odlas i begränsade kvantiteter. Av tradition är skogsbruk och fiske viktiga näringar i Lettland.

Lettland har den största andelen tung industri i Baltikum. Eftersom landet har stor brist på mineraltillgångar måste råvarorna till industrin (elektriska apparater, skeppsbygge, motorfordon och järnvägsvagnar) importeras.

När det gäller energiförsörjningen är landet starkt beroende av Ryssland, som transiterar en stor del av sin export av petroleum och naturgas via hamnen i Ventspils. Utsläppen från industrin har skapat stora miljöproblem.

Misshushållning och finansskandaler 1995 orsakade en tillbakagång i den lettiska ekonomin, och beroendet av Ryssland är ett hinder för fortsatt utveckling. Trots stora inkomstskillnader har befolkningen en relativt hög levnadsstandard med ett HDI på 0.863 vilket placerar dem på 44:e plats i världen^[3].

Lettland är sedan 2004 medlem i Europeiska unionen och i militäralliansen NATO.

redigera Historia

Huvudartikel: Lettlands historia

Lettland dominerades av Tyska orden fram till 1500-talet då Polen-Litauen fick ett större inflytande. Huvuddelen av Livland blev svenskt år 1629, efter det andra polska kriget. Kurland lydde formellt under den polsk-litauiske kungen men hade i praktiken ett långtgående självstyre. Efter slaget vid Poltava år 1709 blev Livland ryskt och Kurland blev ryskt år 1795.

Precis som i grannländerna Estland och Litauen växte en självständighetsrörelse fram under 1800-talet som ville se ett fritt Lettland. Den 18 november 1918 utropade sig Lettland självständigt från Ryssland och fick sin frihet den 11 augusti 1920.

Den 17 juni 1940 införlivades landet med Sovjetunionen. 1941 intog tyska trupper Lettland innan Sovjetunionen 1944 tog tillbaka Lettland och gjorde det till en del av Sovjetunionen.

Den 21 augusti 1991 utropade Lettland på nytt sin självständighet, vilken erkändes av Sovjetunionen den 6 september 1991. Lettland har efter det vänt sig västerut. Den 1 maj 2004 blev Lettland medlem i EU.

redigera Statsskick och politik

Lettland är en republik vars konstitution från 1991 bygger på konstitutionen från 1922. Landets parlament, Saeiman, består av 100 medlemmar som väljs i direkta val vart fjärde år. Presidenten utser sedan en statsminister vars regering måste godkännas genom en omröstning i parlamentet.

Landet höll en folkomröstning den 20 september 2003 om inträde till EU. 66,9 procent av väljarna röstade för förslaget och Lettland blev en full medlem i EU första maj 2004. Lettland är medlem i NATO sedan den 29 mars 2004.

redigera Geografi

Karta över Lettland.

Lettländskt landskap sett från utsiktstornet på berget Gaiziņkalns, landets högsta punkt.

redigera Sjöar

Lettland har omkring 5 000 sjöar. Den historiskt största är Lubāns som uppgick till 90 km² innan vattenytan sänktes under sovjettiden. Den nu största sjön är Rāzna på 55 km².

redigera Floder

Det flyter runt 1 000 större vattendrag i Lettland, varav 750 längre än 10 km. De största och viktigaste är Daugava, Venta, Lielupe och Gauja.

redigera Planeringsregioner

Huvudartikel: Lettlands planeringsregioner

redigera Rajoner

Lettland var till 2009 indelat i 26 distrikt eller rajoner:

Sju städer stod utanför rajonsindelningen: Daugavpils, Jelgava, Jūrmala, Liepāja, Rēzekne, Riga och Ventspils.

redigera Städer

Aizpute
Bauska
Daugavpils (Dünaburg)
Ilūkste (Illuxt)
Jēkabpils (Jakobstadt)
Jelgava (Mitau)
Kuldīga
Liepāja (Libau)
Ludza (Ludsen)
Madona
Rēzekne (Rositten)
Rīga
Talsi (Talsen)
Tukums
Valka (Walk)
Valmiera (Wolmar)
Ventspils (Windau)
Cēsis (Vonnu)

Se även: Pagasts

redigera Demografi

Befolkningen uppgår till 2 254 653 (2010); av dessa är 59,4% letter, 27,6% ryssar, 3,6% vitryssar, 2,5% ukrainare, 2,3% polacker, 1,3% litauer och 3,3% övriga (bland annat ester, tyskar och en liten grupp liver)^[4].

Lettiska är Lettlands officiella språk men flera minoritetsspråk förekommer också. Bland de större återfinns bland annat ryska, vitryska, ukrainska och polska. Cirka 20 % av befolkningen är så kallade "icke-medborgare", huvudsakligen rysktalande som saknar rösträtt^[5]

**Lettlands folkmängd efter etniskt ursprung 1935-2009 i tusental**^[6]
	1935		1959		1970		1979		1989		2000^[7]		2009^[8]
Etniskt ursprung	Antal	Procent	Antal	Procent	Antal	Procent	Antal	Procent	Antal	Procent	Antal	Procent	Antal	Procent
Letter	1 467,0	77,0	1 297,9	62,0	1 341,8	56,8	1 344,1	54,0	1 387,8	52,0	1 370, 7	57,7	1 342, 8	59,2
Ryssar	168,3	8,8	556,4	26,6	704,6	29,8	821,5	32,8	905,5	34,0	703, 2	29,6	630, 4	27,8
Judar	93,4	4,9	36,6	1,7	36,7	1,6	28,3	1,1	22,9	0,9	10, 3	0,4	10,0	0,4
Tyskar	62,1	3,3	1,6	0,1	5,4	0,2	3,3	0,1	3,8	0,1	3,5	0,1	4,5	0,2
Polacker	48,6	2,6	59,8	2,9	63,0	2,7	62,7	2,5	60,4	2,3	59,5	2,5	53,3	2,4
Vitryssar	26,8	1,4	61,6	2,9	94,7	4,0	111,5	4,5	119,7	4,5	97,1	4,0	82,2	3,6
Litauer	22,8	1,2	32,4	1,5	40,6	1,7	37,8	1,5	34,6	1,3	33,4	1,4	30,5	1,3
Ester	6,9	0,4	4,6	0,2	4,3	0,2	3,7	0,1	3,3	0,1	2,6	0,1	2,4	0,1
Romer	3,8	0,2	4,3	0,2	5,4	0,2	6,1	0,2	7,0	0,3	8,2	0,3	8,6	0,4
Ukrainare	1,8	--	29,4	1,4	53,5	2,3	66,7	2,7	92,1	3,4	63,6	2,7	56,8	2,5
Tatarer	--	0,0	1,8	0,1	2,7	0,1	3,8	0,2	4,8	0,2	3,1	0,1	2,8	0,1
TOTALT	1 901,5	100,0	2 086,4	100,0	2 352,7	100,0	2 489,5	100,0	2 641,9	100,0	2 377,4	100,0	2 267,9	100,0

redigera Industri

Under Sovjettiden hade Lettland en stor fabrik för mindre transportbussar under namnet Rigas Autobusu Fabrika som försörjde hela Sovjetunionen med transportbussar under namnet RAF. 1998 lades tillverkningen i Jelgava ner. Bland dagens industrier märks bland annat konfektyrtillverkaren Laima.

redigera Sport

Basket är precis som i grannländerna en av de stora sporterna. Ett av Europas bästa basketlag på damsidan är TTT Riga med en av de mest framgångsrika spelarna genom tiderna Uljana Semjonova. Lettlands fotbollslandslag deltog i EM i fotboll i Portugal 2004 och storlaget i landet är Riga-laget FK Skonto. I ishockey har man en stark tradition och man har kontinuerligt deltagit i ishockey-VM. De lettiska ishockeyfansen har blivit kända för sitt starka engagemang och starka publikstöd.

redigera Internationella rankningar

Organisation	Undersökning	Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal	Index of Economic Freedom 2009	45 av 179
Reportrar utan gränser	Pressfrihetsindex 2008	7 av 173
Transparency International	Korruptionsindex 2008	52 av 180
United Nations Development Programme	Human Development Index 2006	44 av 179

redigera Referenser

Geographica - Atlas och uppslagsverk över världens folk och länder ISBN 978-3-8331-4129-4

redigera Externa länkar

aparaty cyfrowe Prognozy WIG20 Szkoły gimnajzalne sklep rowerowy wieczór panieński wyścigi mistrzostw świata Tani rejestrator domen glazurnicze wkłady kominowe coaching

[0] ”Preliminär befolkningsstatistik per år 2006 - 2013”. IMF. uppskattad 2009. http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2008/02/weodata/weorept.aspx?sy=2006&ey=2013&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=946%2C918%2C964%2C935%2C968%2C939%2C944%2C936%2C941&s=PPPGDP%2CPPPPC%2CLP&grp=0&a=&pr.x=33&pr.y=1. Läst 4 januari 2009.

[imf.org-1] ”Preliminär statistik per år 2006 - 2013”. IMF. uppskattad 2009. http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2008/02/weodata/weorept.aspx?sy=2006&ey=2013&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=946%2C918%2C964%2C935%2C968%2C939%2C944%2C936%2C941&s=PPPGDP%2CPPPPC%2CLP&grp=0&a=&pr.x=33&pr.y=1. Läst 4 januari 2009.

[2] Human Development Report 2007/2008

[3] 01. July 2009

[4] ttp://www.swedishtrade.se/landrapporter/?objectID=4808

[5] Library of Congress Country Studies

[6] Database of the Central Statistical Office RESIDENT POPULATION BY ETHNICITY AT THE BEGINNING OF THE YEAR

[7] [1]

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]