Egypten
| Arabrepubliken Egypten جمهوريّة مصرالعربيّة Ǧumhuriyat Misr al-ˁArabiyah |
|||||
|
|||||
| Valspråk: | |||||
| Nationalsång: 'Bilady, Bilady, Bilady' | |||||
.svg) |
|||||
| Huvudstad | Kairo
|
||||
| Största stad | Kairo | ||||
| Officiellt språk | arabiska | ||||
| Statsskick President Premiärminister |
republik Hosni Mubarak Ahmad Nazif |
||||
| Självständighet • deklarerad • erkänd |
från Storbritannien 28 februari 1922 |
||||
| Yta • varav vatten |
1 001 450 [1] km² (29:e) 0,6% |
||||
| Demografi • folkmängd • befolkningstäthet |
83 082 869 [1] (16:e) 83,0 inv/km² (93:e) |
||||
| BNP (PPP) • totalt • per capita |
(2008) $443 103 milj [2] (42:a) $5 904 [2] |
||||
| Valuta | egyptiskt pund (EGP) |
||||
| Tidszon | UTC+2 | ||||
| Topografi • högsta punkt • största sjö • längsta flod |
Catherine-berget 2 629 m ö.h. Nassersjön 5 250 km² Nilen 6 695 km |
||||
| Nationaldag | 23 juli | ||||
| Landskod | EG, EGY | ||||
| Landsnummer | 20 | ||||
Egypten (arabiska: مصر, Miṣr eller Máṣr; koptiska: kīmi; egyptiska: Kemet), formellt Arabrepubliken Egypten, (arabiska: جمهوريّة مصرالعربيّة, Ǧumhuriyat Misr al-ˁArabiyah), är en republik i östra Nordafrika, vid Medelhavet och Röda havet. Sinaihalvön bildar en landväg in i Sydvästasien och Egypten är därför ett transkontinentalt land och räknas som en stormakt i Nordafrika, Medelhavsregionen, den afrikanska kontinenten, flodområdet runt Nilen, den islamiska världen samt Röda havet. Landet gränsar till Libyen, Sudan, Israel och Gazaremsan. Befolkningen bor företrädesvis längs Nilen medan de egyptiska delarna av Saharaöknen är glest befolkade.
Egypten är en av de mest folkrika länderna i Afrika och i Mellanöstern. Majoriteten av de uppskattningsvis 83 miljoner invånarna[1] bor nära Nilens stränder, på ett område cirka 40 000 kvadratkilometer stort, där det enda odlingsbara jordbruksmarken finns. Den stora Saharaöknen är endast sparsamt bebodd. Ungefär hälften av Egyptens befolkning bor i tätorter, med majoriteten av dessa i de tätbefolkade områdena runt Kairo, Alexandria och andra större städer i Nildeltat.
Innehåll |
redigera Historia
Vid floden Nilen utvecklades en av världshistoriens första civilisationer. Ett enat kungadöme, inkorporerande både nildeltat och nildalen, uppstod mot slutet av 3000-talet f.Kr och en rad dynastier styrde sedan Egypten under följande tre årtusenden. De tidsperioder då landet var enat och självständigt kallas för tidigdynastisk/arkaisk tid (ca 3100-2707 f.Kr.), Gamla riket (2707-2170 f.Kr.), Mellersta riket (2046-1793 f.Kr.), Nya riket (1550-1070 f.Kr.) samt Saitisk tid (ca 664-525 f.Kr.). Den Saitiska dynastin avsattes av Persien 525 f.Kr. och Egypten styrdes, med undantag av några årtionden av självständighet, därifrån fram till 332 f.Kr. då grekerna (Ptolemaiska dynastin) övertog herraväldet, senare följda av Rom från 30 f.Kr. (se även Bysantinska riket). Egypten var ett av de första länderna kristendomen spreds till. Den kristna befolkningen, som kallas kopter, är numera en etnisk minoritet i landet.
På 600-talet införde araberna islam och det arabiska språket, och härskade under sexhundra år. En lokal militär grupp, mamlukerna, tog kontrollen vid 1250 och hade ett fortsatt starkt inflytande även efter Osmanska rikets erövring av Egypten 1517. Under 1800-talet gjorde sig Egypten självständigt från osmanska riket. Efter färdigställandet av Suezkanalen 1869 blev landet viktigt för förbindelsen mellan Europa och Asien, men var också djupt skuldsatt. Storbritannien ockuperade Egypten för att skydda sina investeringar i kanalen, men formellt var landet självständigt tills 1914, då Egypten blev ett brittiskt protektorat. Den 28 februari 1922 blev Egypten självständigt och 1936 drog Storbritannien tillbaka en del av sina trupper. Det var dock först efter andra världskriget som det tidigare starka brittiska inflytandet kraftigt minskade. 1953 blev Egypten republik.
Egypten inledde mot slutet av 1950-talet förstatligandet av jordbruk och industri under ledning av landets president Gamal Abdel Nasser, tillhörande det panarabiska partiet Arabiska Socialistunionen. Detta understöddes kraftigt av Sovjetunionen genom teknisk och ekonomisk hjälp. 1967 nådde Nasser nära absolut makt över landet genom att bli såväl premiärminister som partichef, förutom den tidigare posten som president. Nasser avled 1970, och 1972 utvisades all sovjetisk militär personal från Egypten, och de sovjetiska baserna ställdes under egyptisk kontroll.
Efter oktoberkriget 1973 mot Israel kom landet efterhand att orientera sig alltmer mot USA. Anwar Sadat såg till att Egypten blev det första arabland som undertecknade ett fredsavtal med Israel. Detta ledde till kritik från andra arabländer och Sadat mördades 1981. Han efterträddes av vicepresidenten Hosni Mubarak som har genomfört ekonomiska reformer medan de politiska reformerna har gått betydligt långsammare.
Egypten har arabvärldens snabbast växande folkmängd. En stor befolkning, begränsad odlingsbar landyta och beroendet av Nilen fortsätter att överskrida resurserna och är en påfrestning för hela samhället.
redigera Geografi
Egypten gränsar till Libyen i väster, Sudan i söder och Israel och Gazaremsan i nordost. Egypten är en transkontinental nation, och inom landet ligger Suezkanalen och därmed landvägen mellan Afrika och Asien samt sjövägen mellan Indiska oceanen och Medelhavet.
Större städer i landet inkluderar Alexandria, en av världens äldsta städer, Assuan, Asyut, Kairo, al-Mahalla al-Kubra, Giza, Luxor, Port Said, Shubra al-Khayma, Suez, Zagazig och al-Minya.
Saharaöknens nordöstra del heter Libyska öknen och på andra sidan bergskedjan där den slutar finns Egyptens Västra öknen som kallades "röda landet" i forntida Egypten och skyddade landet från hot från väst.
Den Västra öknens stora befolkade oaser är Bahariya, Dakhla, Farafra, Fayyum, Kharga och Siwa. De omges alla av mindre byar. På Sinaihalvön och i öknen öster om Röda havets kust finns också mindre oaser.
- Lägsta punkt: Qattara-depressionen, 133 meter under havet
- Naturtillgångar: petroleum, naturgas, järnmalm, fosfat, mangan, kalksten, gips, talk, asbest, bly, zink
redigera Klimat och miljö
I landet råder ett ökenklimat, med heta, torra somrar och mildare vintrar. Det förekommer regelbundna torrperioder. Jordbävningar är vanliga, liksom översvämningar och jordskred. Sandstormar är också vanliga och ibland förekommer under våren en speciellt het sandstorm som kallas khamsin.
Egypten har många miljöproblem. Jordbruksmark försvinner dels på grund av sand som blåser in från Sahara, dels på grund av att städerna breder ut sig. Nedanför Assuandammen ökar jordens salthalt markant. Den enda permanenta färskvattenkällan är Nilen, så i övriga landet är tillgången på vatten mycket begränsad. Oljeföroreningar och andra vattenföroreningar hotar korallreven, stränderna och det marina djurlivet. Egypten har skrivit på, men inte ratificerat Kyotoprotokollet om klimatförändringar. 81% av elektriciteten framställs av fossila bränslen och resterande av vattenkraft.
redigera Administrativ indelning
- Huvudartikel: Egyptens administrativa indelning
Historiskt delades Egypten i sepat/nome, idag är Egypten indelat i 27 guvernement (muhafazat).
redigera Demografi
Nästan hela Egyptens befolkning bor på endast 3% av landets totala landarea. Befolkningen är främst bosatt längs med Nilen.
- Religiös tillhörighet: muslimer (mestadels sunni) utgör cirka 90 %, kopter (kristna) beräknas uppgå till cirka 9 % och andra kristna 1 %
- Språk: arabiska, de högre utbildade förstår i allmänhet engelska och franska
- Analfabetism: 2006 var drygt 5% av befolkningen analfabeter.
- Arbetslöshet: 2007 var cirka 29% av befolkningen över 18 år arbetslösa.
redigera Statsskick och politik
Egypten är en republik med en president som statschef. Trots parlamentets roll, är presidenten i mångt och mycket enväldig. Landets nuvarande president är Hosni Mubarak.
redigera Ekonomi
Under 1990-talet utvecklades Egyptens makroekonomi på ett positivt sätt under ledning av IMF. Inflationen dämpades, budgetunderskottet minskade och mer investeringar i landet av utländskt kapital gjordes. De senaste fyra åren har de positiva effekterna minskat och investeringar i stora infrastruktur-projekt har ökat budgetunderskottet igen. En dålig växelkurs sedan 1998 har inneburit ett ökat tryck på det egyptiska pundet. Sedan den 11 september 2001 har både turismen och tullinkomsterna från Suezkanalen minskat. Valutan devalverades flera gånger under 2002. Man hoppas kunna utveckla tillgångarna på naturgas i syfte att exportera. Landets valuta är pund.
redigera Utbildning
De skolpliktiga barnen går i sexårig grundskola. 70% av dessa barn fortsätter till högre nivåer. Skolgången är gratis och det finns 13 universitet i Egypten. Däribland Al Azharuniversitetet, världens näst äldsta universitet.
redigera Kultur
- Se även UNESCO:s världsarvslista
De forna egyptierna gjorde ett spel kallat senet. Till kulturen hör också pyramiderna. Från Egypten kommer också det ganska kända spelet Kalaha. Det är ett brädspel där spelplanen har 22 gropar och man spelar med många små glaskulor. Det hela går ut på att man ska "få" så många kulor som möjligt i sin "egen" grop. När motspelaren gör fel skriker man "KALAHA". Därav namnet.
En av Egyptens största dagstidningar är Al-Ahram. Förutom den dagliga versionen på arabiska ges två versioner ut på främmande språk, franska och engelska.
redigera Internationella rankningar
| Organisation | Undersökning | Rankning |
|---|---|---|
| Heritage Foundation/The Wall Street Journal | Index of Economic Freedom 2009 | 97 av 179 |
| Reportrar utan gränser | Pressfrihetsindex 2008 | 146 av 173 |
| Transparency International | Korruptionsindex 2008 | 115 av 180 |
| United Nations Development Programme | Human Development Index 2006 | 116 av 179 |
redigera Referenser
- ^ a b c ”CIA World Factbook - Egypt”. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/eg.html. Läst 2009-10-20.
- ^ a b ”Egypt”. International Monetary Fund. http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2008/02/weodata/weorept.aspx?sy=2004&ey=2008&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=469&s=NGDPD%2CNGDPDPC%2CPPPGDP%2CPPPPC%2CLP&grp=0&a=&pr.x=52&pr.y=9. Läst 2008-11-07.
redigera Externa länkar
