1810

1810 – MDCCCX 200 år sedan
År 1807 | 1808 | 1809 1810 1811 | 1812 | 1813
Årtionde 1790-talet  | 1800-talet 1810-talet 1820-talet | 1830-talet
Århundrade 1700-talet 1800-talet 1900-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Konst, litteratur, musik och teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig
Teknik och vetenskap Vetenskap
Svenskspråkiga länder
Sverige 1810
Epok: Äldre 1800-tal 1809-1866	Regent: Karl XIII kung 1809-1818
Ärkebiskop: J. A:son Lindblom 1805-1819
Finland 1810
Epok: Storfurstendömet 1809-1917	Regent: Alexander I storfurste 1809-1825
Ärkebiskop: Vakant 1809-1811	Generalguvernör: M.B. de Tolly 1809-1810 F. Steinheil 1810-1813
Andra tideräkningar
Ab Urbe Condita	2563
Bahá'í- kalendern	-34 – -33
Buddhistisk kalender	2354
Etiopisk kalender	1802 – 1803
Nengō (Japan)	Bunka 7
Judisk kalender	5570 – 5571
Muslimsk kalender	1224 – 1225
Persisk kalender (Iran och Afganistan)	1188 – 1189
Sakakalendern (Indien)	1732 – 1733
Thailändsk solkalender	2353

1810 (MDCCCX) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den 12 dagar långsammare julianska kalendern.

redigera Händelser

• 6 januari – Fred sluts mellan Sverige och Frankrike i Paris. Sverige antar kontinentalsystemet och återfår svenska Pommern.
• 7 januari – Den svenske tronföljaren Karl August anländer till Sverige vid Svinesund.
• 10 februari – En ny svensk riksdagsordning antas. Man diskuterar fyrståndsriksdagen, men behåller den.
• 9 mars – En ny svensk tryckfrihetsförordning utfärdas, varvid 1766 års TF i princip återställs och förhandscensuren avskaffas.
• 3 maj – Lord Byron simmar över Hellesponten.
• 11 maj – Den svenska riksdagen utfärdar privilegier och bolagsregler för Göta kanal, som nu börjar byggas under ledning av Baltzar von Platen.
• 28 maj – Kronprins Karl August dör i slaganfall vid en militärmanöver på Kvidinge hed i Skåne. Riksmarskalken Axel von Fersen d.y. misstänks ligga bakom dödsfallet.
• 20 juni – Axel von Fersen lynchas av en uppretad folkmassa under kronprinsens likfärd i Stockholm. Svea livgarde ser på men ingriper inte.
• 26 juni – De sista finska soldaterna i svenska armén, som lämnar armén, seglar hem till Finland från Stockholm.
• Juni – Löjtnant Carl Otto Mörner besöker på eget bevåg den franske marskalken Jean Baptiste Bernadotte och föreslår honom att bli kandidat i det svenska tronföljarvalet.
• 23 juli – En riksdag utblåses att hållas i Örebro en vecka senare.
• 30 juli – Riksdagen öppnas i Örebro.
• 10 augusti – Den svenska riksdagens hemliga utskott förordar enhälligt den döde Karl Augusts bror Fredrik Kristian som svensk tronföljare. Samma kväll lyckas en fransman vid namn Fournier, som utger sig för att representera Bernadotte, övertyga utrikesstatsminister Lars von Engeström om att välja Bernadotte. Han lovar att svenska staten skall få en stor penningsumma (8 miljoner franc) och att av fransmännen konfiskerade gods i Pommern skall återlämnas. Lars von Engeström börjar därför propagera för Bernadotte i riksdagen.
• 21 augusti – Marskalk Jean Baptiste Bernadotte väljs till svensk tronföljare vid en riksdag i Örebro. Hans son Oscar (I) blir arvfurste.
• 27 augusti – En ny svensk skilsmässoförordning utfärdas, vilken innebär, att domstolarna kan döma till skilsmässa på grunder, som tidigare har krävt kunglig dispens. De enda tidigare godtagna orsakerna till skilsmässa har varit, om ena parten har försvunnit eller varit otrogen, men nu lagstadgas alltså fler skäl.
• 16 september – Mexiko deklarerar sin självständighet.
• 20 oktober – Bernadotte anländer till Sverige.
• 2 november
  • Bernadotte antar namnet Karl Johan och håller sitt intåg i Stockholm.
  • Successionsordningen, en av de fyra ännu gällande svenska grundlagarna, och som ger arvsrätt till huset Bernadottes manliga medlemmar, antas.
• 5 november – Karl Johan adopteras av Karl XIII.
• 17 november – Napoleon tvingar Sverige att förklara Storbritannien krig. Eftersom Sverige och Storbritannien egentligen står på samma sida söker svenskarna under kriget mot Storbritannien att så lite som möjligt försämra förhållandet till Storbritannien.
• Det svenska konstitutionsutskottet framlägger förslaget att tvåkammarriksdag skall införas i landet, vilket dock inte blir av.
• Under åren 1810–1850 sker den starkaste folkökningen i Sveriges historia.
• Kemisten Jöns Jacob Berzelius upptäcker grundämnet kisel.
• Den svenska tullen på varor från landsbygden till städerna avskaffas.
• Inredningsstilen empir (kallad Karl Johansstil i Sverige) slår igenom i Sverige.
• Den svenska tidskriften Phosphoros börjar ges ut, bland annat av Per Daniel Amadeus Atterbom.
• Karolinska institutet grundas.
• Den svenska skärgårdsflottans Stralsund–Karlskrona-eskader dras in. Kvar finns Stockholms och Göteborgs eskadrar, vilka kommer att existera fram till att skärgårdsflottan avskaffas 1871.
• Ett mindre uppror utbryter på Saint-Barthélemy, vilket dock kvävs i sin linda.

redigera Födda

• 1 mars – Frédéric Chopin, polsk tonsättare och pianist.
• 2 mars – Leo XIII, född Vincenzo Gioacchino Raffaele Luigi Pecci, påve 1878–1903.
• 6 mars – George Robert Waterhouse, brittisk zoolog.
• 10 april – Willis Benson Machen, amerikansk demokratisk politiker, senator 1872–1873.
• 11 april – Sir Henry Creswicke Rawlinson, engelsk arkeolog och kilskriftstolkare.
• 14 april – Justin Smith Morrill, amerikansk politiker, senator 1867–1898.
• 18 april – Neill S. Brown, amerikansk politiker och diplomat, guvernör i Tennessee 1847–1849.
• 4 maj – Alexander Walewski, fransk politiker och ambassadör.
• 15 maj – Jacob Thompson, amerikansk politiker.
• 8 juni – Robert Schumann, tysk romantisk tonsättare.
• 2 juli – Robert Toombs, amerikansk general och politiker.
• 5 juli – Phineas Taylor Barnum, amerikansk underhållare, cirkuskung.
• 17 juli
  • Carl Axel Trolle, svensk lanthushållare, riksdagsman.
  • Martin Farquhar Tupper, brittisk författare.
• 18 augusti – Jules Perrot, fransk balettdansör och koreograf.
• 12 september – Philip Thomas, amerikansk demokratisk politiker, USA:s finansminister 1860–1861.
• 13 september – Auguste Bouquet, fransk konstnär och satiriker.
• 29 september – Elizabeth Gaskell, brittisk författare.
• 4 oktober – Eliza McCardle Johnson, amerikansk presidentfru.
• 4 november – Lucius Robinson, amerikansk demokratisk politiker.
• 7 november – Ferenc Erkel, ungersk operatonsättare.
• 9 november – Thomas Bragg, amerikansk politiker, guvernör i North Carolina 1855–1859.
• 30 november – Henry B. Payne, amerikansk demokratisk politiker, senator 1885–1891.
• 4 december – Carl Fredrik Appeltofft, svensk läkare och riksdagspolitiker.
• 6 december – Sir Robert Cornelis Napier, brittisk fältmarskalk.
• 10 december – Abraham K. Allison, amerikansk politiker, guvernör i Florida 1865.
• 11 december – Alfred de Musset, fransk författare.
• 24 december – Wilhelm Marstrand, dansk målare

redigera Avlidna

• 8 januari – Daniel Melanderhjelm, svensk matematiker och astronom.
• 17 januari – James Gordon, irländsk-amerikansk politiker, kongressledamot 1791–1795.
• 10 mars – Daniel Boëthius, svensk filosof.
• 28 maj – Karl August, svensk kronprins.
• 20 juni – Axel von Fersen d.y., svensk greve och riksmarskalk, älskare till den franska drottningen Marie Antoinette.
• 26 juni – Joseph-Michel Montgolfier, fransk uppfinnare, skickade upp den första varmluftsballongen.
• 2 december
  • Philipp Otto Runge, tysk målare.
  • Israel Smith, amerikansk politiker.
• 31 december – William Cunnington, brittisk arkeolog.