Örebro

Örebro
Ort
Örebro slott.
Land	Sverige
Landskap	Närke
Län	Örebro län
Kommun	Örebro kommun
Koordinater	59°16′N 15°13′O / 59.267, 15.217
Area
- tätort	42,96 km²
Folkmängd
- tätort	98 237 (2005) [1]
- kommun	134 466 (2010)
Befolkningstäthet
- tätort	2 287 invånare/km²
- kommun	81,18 invånare/km²
Örebro i Sverige
Portal:Örebro

Örebro är en tätort (stad) i Närke samt centralort i Örebro kommun och residensstad i Örebro län. Örebro är Sveriges sjätte största tätort med 98237 invånare (2005)^[2]. Kommunen är Sveriges sjunde största kommun med 134466 invånare år 2010.

Örebro var under första hälften av 1900-talet känd som "skostaden", eftersom ett stort antal skofabriker fanns där. Dessa är numera nedlagda. Fortfarande är Örebro i viss mån en industristad, även om staden under senare delen av 1900-talet alltmer kommit att präglas av service, tjänster och utbildning. Stora arbetsgivare idag är Örebro universitet och Universitetssjukhuset i Örebro. Staden var förr garnisonsstad, men även regementena är numera nedlagda.

Innehåll 1 Etymologi 2 Geografi 3 Historik 3.1 Viktiga möten och riksdagar i Örebro 4 Stadsbild 4.1 Betydande byggnader 4.2 Byggnadsminnen 4.3 Torg och platser 4.4 Parker 5 Demografi 6 Kultur- och nöjesliv 6.1 Museer 6.2 Musik och teater 6.3 Återkommande evenemang 7 Näringsliv 7.1 Statliga myndigheter i Örebro 8 Utbildning 9 Kyrkor och församlingar 10 Turism 10.1 Sevärdheter 10.2 Friluftsliv 10.3 Shopping 11 Sport 12 Militärstaden 13 Media 13.1 Tidningar 13.2 Radio 13.3 TV 14 Infrastruktur och transport 14.1 Lokaltrafik 15 Referenser 16 Externa länkar

redigera Etymologi

På slutet av 1100- eller början av 1200-talet omtalades Horebro, bl.a. i ett donationsbrev från jarlen Birger Brosa (död 1202),^[3][4] även om inga äldre privilegier än från 1404 är kända. Nästa kända skrivning av ortnamnet är Ørabro (1260). Ordet ör är ett gammalt nordiskt ord, "eyri" på isländska, som betyder ungefär sandbank. Namnet betyder alltså "bron över öret".^[5] Den äldsta bron över Svartån kallades ännu till 1600-talets mitt Örebron (numera Storbron), och det kan vara på själva bron det äldsta dokumenterade namnet Horebro syftar^[6].

Erik Gustaf Geijer förde fram ett obestyrkt påstående om att stadens äldsta namn skulle vara Eyrarsundsbro. För diskussion angående detta, se Eyra.

redigera Geografi

Örebro är beläget på och omkring en låg rullstensås på Närkesslätten, på bägge sidor om Svartån. Där åsen korsade Svartån gjorde rullgruset ån grund, och möjlig att ta sig över. Med tiden byggdes en bro över vadstället, som, då den vilade på bankarna av rullgrus, kom att kallas Örebron. Staden har närhet till sjön Hjälmaren.

redigera Historik

Örebro ligger vid en urgammal landsväg på en grusås, belägen mitt i Sverige, mellan de södra och norra delarna av Svealand. Platsen var strategisk, eftersom Svartån här var grund, och det var möjligt att ta sig över denna.

Det blev intressant för makthavare att kontrollera denna knutpunkt. Omkring 1260-talet lät kungamakten bygga en fästning, med största sannolikhet på den holme där det nuvarande Örebro slott ligger. Någon gång på 1200-talet tros Örebro ha fått stadsprivilegier. Örebro bestod på den tiden bara av kvarteren mellan Storbron och Stortorgets västra del, samt kvarteren runt torget. Huvudgatan genom Örebro, den s.k. Gatun, dagens Drottninggatan-Storgatan, gick från söder till norr, dock med en annan sträckning än dagens. Det var länge stadens enda gata.

Under medeltiden var Örebro inblandat i många stridigheter. Fästningen byggdes på 1300-talet ut till en borg och belägrades vid upprepade tillfällen. Vid karmelitklostret (Vårfruklostret, se nedan) uppstod redan på 1300-talet en skola, Örebro skola.

På 1400-talet styrdes det dåvarande Sverige från Danmark av kung Erik av Pommern som såg Sverige som ett lydrike till Danmark. Landskapen i Sverige styrdes av svenska fogdar som var överlöpare. Den kanske mest kända ”erövringen” (befrielsen från danskarna) av Örebroborgen gjorde Engelbrekt Engelbrektsson år 1434. Borgen förlänades senare till honom.

Vid den nya bron växte snart en liten köpstad upp. Under det sena 1500-talet ingick Örebro i Hertig Karls (senare Karl IX) hertigdöme. Staden fick ensamrätt på järnhandel i regionen och Örebros köpmän förmedlade export av Bergslagens järn och sålde i gengäld livsmedel till bergsmännen. Befolkningen i Örebro steg till 600 personer på 1500-talet. Flera riksdagar hölls i Örebro på 1500-talet. Kung Karl IX byggde om borgen till ett modernt renässansslott.

I Örebro hölls landstingen och samtidigt den stora årsmarknaden Hindersmässan (Hindriksmässan). Detta skedde på Henriksdagen, den 19 januari. Numera är Hindersmässan framflyttad till omkring den 26 januari. Vid landstingen mottog kungarna hyllningar av närkingarna. Platsens vikt som landskapets huvudort, i förening med dess läge, gav den betydelse för hela riket, därför att den användes ofta för möten och herredagar, bl.a. i februari 1529, då ett kyrkomöte där fattade viktiga beslut och gjorde betydelsefulla uttalanden i reformatorisk riktning. I december 1539 - januari 1540 hölls rättegång med Olaus Petri och Laurentius Andreæ. Dessa herrar svor den 4 januari 1540 på Gustav Vasas "blotta" svärd att bli kungens "lifsarfherrar trogne och hulde", det vill säga förband sig till arvrikets erkännande.

Under 1800-talet hölls två riksdagar i Örebro, nämligen 1810, då Jean Baptiste Bernadotte, furste av Pontecorvo (senare kung under namnet Karl XIV Johan), den 21 augusti valdes till tronföljare. För att visa sin uppskattning över sin "adoptivson" lät Karl XIII ge Örebro skola namnet Karolinska skolan. Vid riksdagen 1812 antogs en ny tryckfrihetsförordning och beväringsinstitutionen infördes. I Fredshuset ("fru Hjorts hus") slöts Freden i Örebro den 18 juli 1812 mellan England och Ryssland. Därigenom "grunden lades till Napoleons omstörtande". Underhandlare var Lars von Engeström, Thornton och van Suchtelen. 1849 och 1850 hölls det liberala reformmöten i Örebro, varvid diskuterades och antogs förslag till regeringsform och vallag.

Staden har några gånger varit hemsökt av större eldsvådor, se Örebro stadsbränder.

År 1863 stod det nya Örebro rådhus klart. Man hade börjat bygga det fem år tidigare, efter ritningar av stadsarkitekt Fridolf Wijnbladh som också var byggmästare. I rådhuset skulle stadens förvaltningar och myndigheter finnas, men de var inte så stora på den tiden. Det sägs att kung Karl XV vid ett besök i staden sade: "Å hut Örebro – bornera inte, svagdricka", för att han tyckte att rådhuset var alltför stort och påkostat för en stad av Örebros storlek.

Staden har i sina centrala delar en regelbunden stadsplan. Medelpunkten är det gamla slottet på sin holme i Svartån, som delar staden i en nordlig och en sydlig del, bägge med breda, raka gator, planteringar och flera ståtliga byggnader. Första delsträckan (Örebro-Ervalla) av Sveriges första allmänna, normalspåriga järnväg med lokomotivdrift, Köping-Hults Järnväg, invigdes år 1856. År 1888 invigdes Örebro kanal med tillhörande sluss, som gjorde det möjligt för båtar och skepp att ta sig upp till de centrala delarna av Örebro.

Örebro utvecklades snabbt i slutet av 1800-talet i samband med industrialiseringen. Örebro tändsticksfabrik grundades år 1844, och blev innan nedläggningen 1892 landets näst största. I slutet av 1800-talet grundades de första skofabrikerna i Örebro, som tillsammans med Kumla kom att bli centrum för skotillverkningen i landet. 1896 grundades Örebro kexfabrik, och samma år erhöll Örebro stapelstadsrättigheter, efter att tidigare ha varit uppstad^[7]. I slutet av 1960-talet och början av 1970-talet drabbades stadens näringsliv av en allvarlig kris till följd av sko- och kexindustrins nedläggningar. I och med detta slutar en epok i stadens historia, då Örebro varit känd som en "sko- och kexstad". Som en del i ett åtgärdspaket, för att få stadens ekonomi på fötter igen, utlokaliserades delar av Statistiska centralbyrån till Örebro, liksom även Trafikregistret. Örebro fick också en universitetsfilial till Uppsala universitet förlagd till staden. Universitetsfilialen blev år 1977 Högskolan i Örebro, som år 1999 blev Örebro universitet.

redigera Viktiga möten och riksdagar i Örebro

• 1292 hölls ett kyrkomöte i Örebro
• 1308 herremöte möte mellan bröderna och hertigarna Erik, Valdemar och Birger, varvid en förlikning ingicks. Kung Birger avstod nära 2/3 av Sverige i förläning till sina bröder.
• 1333 rådsmöte, varvid kung Magnus Eriksson blev beviljad hälften av alla svenska kyrkors tionde.
• 1347 riksmöte angående ny landslag, kallad Magnus Erikssons landslag.
• 1522 håller riksföreståndaren Gustav Vasa rådsmöte i Örebro efter återtagandet av Örebro slott från danskarna den 30 januari.
• 1529 hölls Örebro koncilium, det första evangeliska kyrkomötet.
• 1531 hölls riksmöte i Örebro. Beslut om att betala skatt till Lübeck med kyrkklockor. Detta beslut ledde till det s.k. Klockupproret.
• 1537 nytt evangeliskt kyrkomöte i Örebro. Fler katolska ritualer togs bort.
• 1540 hölls herremöte i Örebro. Laurentius Andreæ och Olaus Petri anklagade för högförräderi. Vid samma möte beslöts att Sverige skulle vara ett arvrike. Arvprinsarna Erik och Johan svor trohetsed "vpå Örebro slåth".
• 1543 hölls ett herremöte i Örebro vid hindersmässotid. Gustav Vasa sade upp vapenvilan med Nils Dacke och hans folk.
• 1586 antogs Örebro artiklar, där prästerna i Hertig Karls hertigdöme antog en lokal kyrkoordning som reaktion på Johan III:s katoliserande tendenser. Örebro artiklar var ett inlägg i den s.k. Liturgiska striden.
• Riksdagen år 1602: Beslut om att skicka representanter till gränsmöte med Kristian IV av Danmark.
• Riksdagen år 1606: målet var att stoppa Sigismund och katolicism.
• Riksdagen år 1608: Fredstrevare från Polen. Karl IX försökte ena protestanter.
• Riksdagen år 1610: Kronprins Gustav Adolf framträder. Hot från Danmark.
• Riksdagen år 1611: Kronprins Gustav Adolf förklarad "varaktig".
• Riksdagen år 1614: Ny rättsordning: ett "översta parlament", senare Svea hovrätt tillskapas.
• Riksdagen år 1617: Ny riksdagsordning. Örebro stadga.
• Riksdagen år 1810: marskalk Jean Baptiste Bernadotte, senare kung Karl XIV Johan, valdes till svensk tronföljare.
• Riksdagen år 1812: när bl.a. Freden i Örebro slöts.
• Reformmötena i Örebro även kallade Örebro möte hölls 1849, 1850 och 1853.

redigera Stadsbild

redigera Betydande byggnader

Örebro slott ligger på en holme i Svartån. En fästning eller borg, benämnd Örebrohus, fanns redan 1364 och spelade under den följande tiden en framstående roll både i krig och i fred, tills det efter en lång belägring erövrades av Gustav Vasa 1523. Under Hertig Karls tid, år 1573, påbörjades arbetet med att göra Örebro slott till ett modernt renässansslott^[8]. En period av förfall vidtog i början av 1700-talet. På 1750-talet restaurerades slottet i klassicistisk anda. Sitt nuvarande utseende fick i samband med en historieromantisk restaurering åren 1897-1900. Intill slottet ligger Arbetshuset, en stenbyggnad från 1740-talet.

En annan gammal byggnad är den s.k. Kungsstugan, som en gång fanns inne på en tomt vid Järntorgets västra sida. Den uppfördes under förra hälften av 1500-talet i en arkitektur påminnande om Ornässtugan och med delvis bibehållna tak- och väggmålningar. Kungsstugan ska enligt traditionen ha besökts av Karl IX 1580 och 1581. Den är numera flyttad till friluftsmuseet Wadköping, tillsammans med flera äldre byggnader från framför allt det gamla Söder i Örebro.

Huvudgatan Storgatan-Drottninggatan genomlöper staden från söder till norr. Vid Stortorget ligger ligger S:t Nikolai kyrka från 1200-talet, ursprungligen i romansk och gotisk stil, sedermera tillbyggd och flera gånger restaurerad. I kyrkan begravdes Engelbrekt Engelbrektsson. Väster om kyrkan ligger Nikolai församlingshem, som från 1400-talet fram till 1808 fungerade som Örebro skola. Vid sidan av torget ligger Örebro rådhus, uppfört 1859-1863 i nygotisk stil. Övriga framstående byggnader är Örebro hospital (1782), Örebro Teater (1853), Stora hotellet (1858), Örebro centralstation (1862), Gamla Sparbankshuset, Frimurarelogen (1884), Örebro konserthus (1932), Nämndhuset (1934), Idrottshuset (1946), vattentornet Svampen (1958), Örebro läns museum (1963) och Medborgarhuset (1965).

redigera Byggnadsminnen

Byggnadsminnen i Örebro är bl.a. Örebro slott med de närliggande byggnaderna Arbetshuset, Landshövdingestallet och Husarernas kanslihus och ridhus. Nära slottet ligger även Örebro Teater, Örebros äldsta teater. Vid Stortorget ligger Nikolaikyrkan och Nikolai församlingshem. På söder finns pumpen på Våghustorget och på norr ligger vattentornet Svampen. I Wadköping ligger Kungsstugan och Borgarhuset. Bland moderna byggnader som är byggnadsminnesmärken kan nämnas Örebro läns museum^[9].

redigera Torg och platser

Det långsträckta Stortorget ligger invid Drottninggatan. Det är 362 meter långt - ett av Sveriges längsta torg. Där ligger S:t Nikolai kyrka och Örebro rådhus. En Engelbrektsstaty av Carl Gustaf Qvarnström finns på Stortorget. I direkt anslutning till Stortorget finns Stallbacken. Kvarteret däromkring var centrum för den forna skjutstrafiken till och från Örebro.

Något söderut ligger Våghustorget, där ett våghus tidigare fanns. Här ligger ett pumphus som påminner om tiden innan vattenledningen fanns. Ännu längre söderut, i anslutning till Medborgarhuset, ligger Olof Palmes torg, vars namn tidigare var Södertorget.

Norr om Svartån, utanför Örebro Teater, ligger Teaterplan, och kort därifrån Järntorget. Österut ligger Hamnplan, som tidigare var centrum för båttrafiken till och från Örebro. Vasatorget utgör inkörsporten för den västra stadsdelen. Det är ett solfjäderformat torg med gator som strålar ut åt norr, väster och söder.

Andra torg och öppna platser är: Kvarnplatsen vid slottet, Längbrotorg och "Skattetorget", båda på norr och Näbbtorget och Sveaparken på söder.

redigera Parker

Stadsparken med Stora Holmen ligger i direkt anslutning till Wadköping. Här finns lekområden för barn, trädgårdsanläggningar och rosenträdgård. I centrala Örebro, i anslutning till slottet, ligger Slottsparken, Kvarnplatsen och Henry Allards park.

Något mer perifert ligger Hagaparken, Väståparken, Karlaparken och Karl Johans park på väster och Längbrotorg på norr. I söder ligger Sveaparken.

I ytterområdena finns österut naturreservaten Oset och Rynningeviken som ligger på var sin sida om Svartån, nära Hemfjärden. Karlslunds herrgård med omgivningar, samt Hästhagen erbjuder rika rekreationsmöjligheter västerut. Söderut finns Brunnsparken, som är Adolfsbergs gamla kurbrunn. Där finns även Folkpark.

Se för övrigt Grönområden i Örebro

redigera Demografi

Befolkningsutvecklingen i tätorten Örebro
År			Invånare
1749			2 147
1840			4 227
1870			9 100
1880			11 785
1890			14 547
1960			71 310
1965			77 576
1970			87 125
1975			88 125
1980			84 830
1990			85 858
1995			90 814
2000			95 354
2005			98 237
Källa: SCB - Befolkning i tätorter 1960-2005.

redigera Kultur- och nöjesliv

redigera Museer

Örebro läns museum i Slottsparken innehåller lokalhistoriska samlingar, men har även en stor konstsamling. Tillfälliga utställningar visas. Övriga arenor för konstutställningar är Örebro konsthall, Galleri Nord, Wadköpingsrummet och Konstfrämjandet. Lilla Å-promenaden är en samling konstverk som ligger utmed den nedre delen av Lillån.

redigera Musik och teater

I Örebro konserthus har Svenska Kammarorkestern sina konserter. Huvudteatrar är Hjalmar Bergmanteatern och Gamla teatern där bl.a. Länsteaterns föreställningar visas. Teater Martin Mutter är ett fritt teatersällskap. Deras scen ligger i Grenadjärstaden. Nya teatern är ett amatörteatersällskap som har sin scen i den tidigare biografen Röda Kvarn.

redigera Återkommande evenemang

Hindersmässan är en månghundraårig tradition. Denna marknad hålls i slutet av januari varje år, och har rötter i bergshanteringens tid.

Örebro Open Art ska bli en konstbiennal med framför allt skulpturer och installationer i Örebro stad. Under etableringsfasen visades utställningen 2008 (66 konstnärer) och 2009 (80 konstnärer). Nästa utställning blir 2011.^[10].

Julkonserten O, Helga Natt hålls på Stortorget den första advent varje år.

redigera Näringsliv

I slutet av 1800-talet grundades de första skofabrikerna. Sedan 1873 har det funnits 365 olika skofabriker och skotillverkare i Örebro. De största och mest kända var Oscaria, Rex. Örnen och Skandia. Den sista torde ha lagts ner på 1970-talet^[11].

Den 22 oktober 1896 grundades Örebro kexfabrik. 1967 blev Örebro kexfabrik ett dotterbolag till Göteborgs Kex. Namnet Örebro Kex togs ur bruk 1975 och året efter lades fabriken ned^[12].

Idag är huvudnäringarna handel, logistik, industri, utbildning och offentlig förvaltning. Stora företag är Atlas Copco Rock Drills, Garphyttan Wire, E.ON, Närkes Elektriska (NEA) och SJ:s verkstäder. Örebro universitet har ca 14 500 studenter (2005). Universitetssjukhuset i Örebro är också en stor arbetsgivare.

Företaget Roberts AB i staden har exklusiv rätt till Champis-läsken, samt till must-essens i julmust.

redigera Statliga myndigheter i Örebro

• Länsrätten i Örebro län
• Statistiska centralbyrån, delar av SCB flyttades till Örebro 1968, som kompensation för de omfattande nedläggningarna inom, den för staden betydande skoindustrin.
• Transportstyrelsen, avdelningen Trafikregistret
• Örebro tingsrätt

redigera Utbildning

Inom Örebro kommun finns totalt ca 60 kommunala grundskolor, 11 fristående grundskolor och två stycken statliga specialskolor. Vidare finns sju stycken kommunala och fem fristående gymnasieskolor. I staden finns därtill två institutioner som bedriver högskoleutbildningar; Örebro universitet och Örebro missionsskola. I Örebro ligger även Riksgymnasiet för döva och Riksgymnsiet för hörselskadade som tar emot internatelever från hela landet. Se: Skolor i Örebro.

redigera Kyrkor och församlingar

Svenska Kyrkan i Örebro tillhör Örebro kontrakt och är en del av Strängnäs stift.

Örebro är en frikyrkostad. Många olika frikyrkor har församlingar i Örebro (se vidare Frikyrkor i Örebro kommun). Tidigare fanns ett samfund som hette Örebromissionen, men numera efter sammanslagning med två andra frikyrkosamfund kallas samfundet Evangeliska frikyrkan. Inom Örebro missionsskola, som ursprungligen var Örebromissionens skola, finns även Örebro teologiska högskola.

redigera Turism

redigera Sevärdheter

• Örebro slott i stadens centrum. Visningar dagligen. Miljön runt slottet med Arbetshuset, Kanslibron med nyanlagd fisktrappa, Slottsparken, Henry Allards park, Strömparterren och Kvarnplatsen.
• Nikolaikyrkan med Nikolai församlingshem, Örebros gamla skola
• Wadköping, friluftsmuseum med gamla byggnader från Örebro, bl.a. Kungsstugan och Borgarhuset, eller "Cajsa Wargs hus"
• Stadsparken med Stora Holmen ligger i direkt anslutning till Wadköping. Här finns lekområden för barn, trädgårdsanläggningar och rosenträdgård.
• Karlslunds herrgård, välbevarad kulturmiljö med gamla byggnader, vacker natur och konsthantverk såsom keramik, glas, konst och smide. Här finns också ett science-center för barn, Tekniska kvarnen.
• Svampen, det välkända vattentornet på norr, vars siluett blivit ett kännetecken för Örebro. Från utsiktsbalkongen har man en vidsträckt utsikt över Örebro, Hemfjärden, Närkeslätten och Kilsbergen.
• Naturreservaten Oset och Rynningeviken som ligger på var sin sida om Svartån, nära Hemfjärden. I det sistnämnda området ligger även Naturens Hus.

redigera Friluftsliv

Nära stadens centrum ligger friluftsbadet Gustavsvik som har nöjesbad, simbassäng, rekreationsanläggning och även utomhusbad. Där finns även camping. Öster om centrum, nära Svartåns utlopp i Hjälmaren, finns Alnängsbadet. Vid Svartåns mynning finns även det populära naturreservatet Oset.

Hjälmaren bjuder på vissa badmöjligheter sommartid, även om dessa är begränsade till ganska få ordnade badplatser (t.ex. Hjälmarbaden vid Ekeby-Almby). Sjön ger dock goda möjligheter till längdskridskoåkning vintertid. Längdskidåkningsmöjligheter finns på Venaspåret, vilket ligger vid I 3-området, liksom i Karlslundsskogen väster om centrum och Markaspåret i Brickebacken. I det närbelägna Ånnaboda i Kilsbergen finns vidare en anläggning för såväl utförsåkning (Storstenshöjden) som friluftsliv i allmänhet. Genom detta område går dessutom vandringsleden Bergslagsleden.

Väster om Örebro ligger sjön Tysslingen, känd för de tusentals svanar som under fågelflytten vår och höst landar vid sjön. Sydost om Örebro finns det ännu mer kända naturreservatet Kvismaren. Vinön i Hjälmaren är ett populärt utflyktsmål för badgäster sommartid. Många kommer också för att smaka på färskfångad Hjälmargös och gädda som serveras på öns restaurang.

redigera Shopping

Det finns i huvudsak tre shoppingområden i Örebro.

• Den gamla stadskärnan, där affärer ligger utefter Drottninggatan, Storgatan, Köpmangatan och Stortorget. Här finns bl.a. galleriorna Kompassen, Krämaren, Oscar C och Träffpunkt.

• Marieberg Galleria med omgivande affärsområde, c:a 9 km söder om Örebro.

• Boglundsängen norr om E18/E20.

• När det gäller secondhand och loppmarknader finns Myrorna på Fredsgatan 3, Bra & Begagnat på Gamla gatan 6 och Nastagatan 20, Röda korset på Nygatan 36, UNIK Second Hand på Rudbecksgatan 35 samt en privat loppmarknad på Aspholmen. På lördagar finns det även en stor loppmarknad i Örebro Golfhall.

redigera Sport

Mest känd är staden för fotbollslaget Örebro SK Fotboll. Men även i bandy såväl som hockey har Örebro lag i Allsvenskan. Det senaste tillskottet bland Örebros idrottsklubbar är basketklubben Eco Örebro som (09/10) gjorde sin debutsäsong i Svenska basketligan. På damsidan är Örebro mest känt för de svenska mästarna Örebro Volley som är ett av Nordens mest framgångsrika volleyboll-lag, men även KIF Örebro som återfinns i Damallsvenskan är ett känt lag.

Adolfsbergs IK KFUM BK Forward Karlslunds IF Rynninge IK Örebro IK

Örebro Vipers Örebro SK Glanshammars IF SMÅ IF Örebro volley IFK Örebro

Lillån IBK Lillån IF Örebro Syrianska IF Sportpalatset IK Sturehov Eco Örebro SMK Örebro

redigera Militärstaden

Se även: Örebro garnison

Örebro blev garnisonsstad 1836 när Livregementets husarer förlade delar av sin verksamhet på Olaigatan. 1907 utökades garnisonen då Svea trängkår förlades till Västra mark. Och 1912 förlades ytterligare ett förband till staden i samband med att Livregementets grenadjärer flyttade in till Rynninge från sin tidigare mötesplats i Sannahed. De olika förbanden har sedan givit namn till olika platser och stadsdelar i staden. Sedan den 1 juli 2000 finns endast två stycken militära förband kvar i staden.

Livregementets husarer (K 3) 1836–1905

1836 förlade regementet delar av sin verksamhet i form av sin expedition och skolor till Olaigatan 21 intill slottet. 1905 omlokaliserades all verksamhet till Skövde garnison i Skövde. Vissa delar av kasernområdet kom dock att användas av olika förbandsstaber inom Försvarsmakten fram till 1984. Därefter såldes de resterande fastigheterna till Örebro kommun.^[13] Kvarteret som regementet var förlagt på har sedan dess namngivits med namnet Husaren. Se vidare Husarstallet.

Svea trängkår (T 1) 1907-1927

1907 förlades Svea trängkår till nybyggda kaserner på Västra mark efter tidigare varit förlagda i Marieberg i Stockholm. Förbandet blev dock inte långvariga i staden, då det redan 1927 omlokaliserades till Linköpings garnison i Linköping. Idag hyser området bostäder och kontor. Granne till området finner man Trängens IP, som just fått sitt namn från Svea trängkår. 1997 reste förbandet en minnessten på området i samband med att förbandet avvecklades i Linköping 1997. Se vidare Svea trängkår på Västra Mark.

Livregementets grenadjärer (I 3) 1912–2000

Regementet övergav 1909 sin tidigare mötesplats i Sannahed för att förläggas i nybyggda kaserner på Rynningevägen. Regementet kom under slutet av 1900-talet att avvecklas successivt genom olika försvarsbeslut. 1992 avvecklades Livbrigaden och Närkebrigaden, vilket medförde att grundutbildningen av värnpliktiga upphörde vid regementet. År 2000 avvecklades regementet med dess försvarsområdesstab. I samband med att grundutbildningen upphörde 1992, såldes södra delen av området (kasernbyggnader) till kommunen och vid avvecklingen av regementet 2000 såldes det resterande området (förrådsområde). Området går sedan dess under namnet Grenadjärstaden.

Örebro försvarsområde (Fo 51) 1942-1975

1942 bildades Örebro försvarsområde och lokaliserades till Olaigatan 21. I samband med en reform (OLLI-reformen) inom Krigsmakten åren 1973 och 1975, kom försvarsområdesstaben 1975 att uppgå i Livregementets grenadjärer. Fastigheten övertogs samma år av Redovisningsavdelning Bergslagen.^[13]

Örebro-Värmlandsgruppen (ÖVG) 2000–

I samband med att försvarsområdesstaben avvecklades år 2000 bildades en militärdistriktsgrupp under namnet Livregementets grenadjärgrupp, för att utbilda hemvärn och stödja frivilligverksamheten inom Örebro län. Gruppen var till en början förlagd inom delar av Livregementets grenadjärers före detta kasernområde, men kom senare att omlokaliseras till Boglundsängen. År 2005 gick gruppen samman med Värmlandsgruppen och bildade en hemvärnsgrupp under det nuvarande namn.

Redovisningsavdelning Bergslagen (RAB) 1975-2005

Förbandet lokaliserades 1975 till staden, där man övertog fastigheten Husaren på Olaigatan 21 från Örebro försvarsområde (Fo 51). 1984 övergavs fastigheten och förbandet omlokaliserades till Boglundsängen.^[13] I samband med försvarsbeslutet 2004 kom förbandet att omorganiseras och verkar sedan 2005 under namnet Försvarsmaktens telenät- och markteleförband.

Försvarsmaktens telenät- och markteleförband (FMTM) 2005-

Förbandet bildades 2005 genom en sammanslagning av Flygvapnets marktelenheter (MTE) och Redovisningsavdelning Bergslagen (RAB). Förbandet är lokaliserat till Boglundsängen.

Luftförsvarssektor (W5) 1957-1971

1957 förlades en luftförsvarscentral (LFC Måsen) till staden. Luftförsvarscentralen ingick i i Sektorflottiljen F 1 Hässlös luftförsvarssektor W5. 1971 uppgick luftförsvarscentral i Luftförsvarssektor O5 (LFC Puman), vilket fick som följd att det övergripande ansvaret för luftförsvaret inom sektorn styrdes från Bålsta.

Under 1940-talet var Örebro ett av förslagen till förläggningsort till det som skulle bli Bergslagens artilleriregemente (A 9). Åren 2006 och 2007 var staden åter i fokus, då Försvarsmaktens logistik (FMLOG) sökte efter en ort att förlägga ett nytt centrallager i Mälardalen.^[14] Några nya större militära förläggningar har det ej blivit, utan i båda fallen har dom gått till Kristinehamn 1943 och 2007 till Arboga.^[15]

redigera Media

redigera Tidningar

• Nerikes Allehanda är den lokala morgontidningen. Nerikes Allehanda
• Läns-Posten är en lokal veckotidning, grundad 1950. Läns-Posten
• Örebroar'n är en gratistidning som grundades år 1988. Den kommer ut en gång i veckan. Örebroar'n

redigera Radio

• SR P1 - 87,9 MHz
• SR P2 - 91,5 MHz
• Örebro Närradio - 95,3 MHz
• SR P3 - 99,6 MHz
• SR P4 - 102,8 MHz
• Mix Megapol - 104,7 MHz
• Rockklassiker - 106,3 MHz

redigera TV

• Tvärsnytt - Regionalnyheter

redigera Infrastruktur och transport

Örebros geografiska läge mitt i Mellansverige i en trakt med relativt hög befolkningstäthet har gjort att staden är något av ett logistiskt centrum och därför har företag som Axfood Närlivs, DHL, Systembolaget, Würth och Elon lager här. En flygplats ligger 12 km väster om centrum; Örebro Airport. Järnvägen Godsstråket genom Bergslagen förbinder staden norrut med Västmanland och Dalarna, och söderut med Hallsberg. Den 1997 färdigställda Mälarbanan ansluter till nämnda järnväg vid Hovsta, och ger sedan dess snabb förbindelse med Stockholm. Örebro har två järnvägsstationer; Centralstationen och Örebro södra. Vid den förstnämnda ligger Resecentrum, som är en samlingsplats för kollektivtrafik och taxi. Tidigare fanns från Örebro södra en förbindelse till Svartå, Örebro-Svartå Järnväg, och även smalspårig järnvägsförbindelse mot Norrköping genom företaget Norra Östergötlands Järnvägar.

Vägmässigt har Örebro 9 större utfarter:

1. E18/E20 mot Stockholm
2. E18 mot Oslo
3. E20 mot Göteborg
4. Norrköpingsvägen mot Riksväg 51 och 52
5. Riksväg 50 mot Falun och Jönköping
6. Länsväg 207 mot Odensbacken
7. Mosåsvägen mot Kumla
8. Ekersvägen mot Närkes Kil
9. Grävevägen mot Garphyttan

I stadens västra utkant går motorvägen Västerleden (E18/E20). De andra två motorvägarna i området är Södra Infartsleden och E18 mot Oslo. De stora genomfartslederna inom staden är Östra Bangatan, Hertig Karls Allé och Trädgårdsgatan/Alnängsgatan som alla går i nord-sydlig riktning, liksom Västra Nobelgatan/Ekersvägen, Rudbecksgatan och Karlslundsgatan i väst-östlig riktning.

Örebros läge vid Svartån och Hjälmaren bidrog till att staden länge var förknippat med sjöfart och ett större kommersiellt hamnområde fanns fram till 1980-talet vid Alnängarna och Oset; oljehamnen. Idag består dock båttrafiken mest av turist- och småbåtar och endast en liten del av det tidigare hamnområdet är i bruk.

redigera Lokaltrafik

Huvudartikel: Stadsbussarna i Örebro

Stadsbussarna i Örebro sköts av Länstrafiken Örebro på uppdrag av Örebro kommun. Linjenätet omfattar 8 stomlinjer och sex övriga stadslinjer. Bussarna trafikerar Örebro stad, inklusive tätorterna Hovsta, Marieberg och Mosås. Dessutom finns i vissa delar av staden anropsstyrd trafik som benämns flextrafik (tidigare mjuka linjen).

Det har förts diskussioner om spårvagn i Örebro, bland annat av Miljöpartiet.^[16]

redigera Referenser

1. ^ Statistik från SCB: Tätorter; arealer, befolkning 2009
2. ^ Statistik från Statistiska Centralbyrån
3. ^ http://books.google.se/books?id=80MCAAAAYAAJ&pg=RA1-PA682&dq=horebro, Svenskt diplomatarium, sid. 682
4. ^ Örebro 700 år, Margit Palmaer-Waldén 1965, sid 13
5. ^ Svenskt ortnamnslexikon 2003, sid. 389
6. ^ Örebro 700 år, Margit Palmaer-Waldén 1965, sid. 13-14
7. ^ Bernhard Forssell: Örebro och dess utveckling, del 2, s. 166. Författarens förlag, Örebro 1916
8. ^ Lennart Hedberg: Vasaborgen i Örebro. LäroMedia AB, Örebro 2001
9. ^ Länsstyrelsen
10. ^ Örebro Open Art återvänder 2011
11. ^ Estrid Esbjörnsson: Skoindustrin - Närkes ära. Örebro läns museum / Örebro läns hembygdsförbund 1990
12. ^ Örebro läns museum
13. ^ a b c Länsstyrelsen Örebro län-Före detta stabsbyggnaden i Örebro Läst 9 januari 2010
14. ^ sr.se (2006-12-04) Örebro kommun köper mark för ett nytt centrallager Läst 9 januari 2010
15. ^ sr.se (2007-03-22) Försvarslager tas emot positivt i Arboga Läst 9 januari 2010
16. ^ ”Spårvagnar får renässans - Örebro - www.na.se”. 24 augusti 2010. http://na.se/nyheter/2.2503/1.929019-sparvagnar-far-renassans. Läst 27 augusti 2010. 

redigera Externa länkar

• Örebro kommuns webbplats
• Örebros officiella upplevelse- och besöksportal
• Karttjänst med högupplösta flygfoton
• Bilder från Örebro

• Wikimedia Commons har media som rör Örebro
  Bilder & media

v • d • r Örebro kommun Örebro stadsdelar Adolfsberg · Almby · Alnängarna · Baronbackarna · Bettorp · Bista-Pilängen · Björkhaga · Boglundsängen · Brickebacken · Brickeberg · Centrum · Choisie · Grenadjärstaden · Haga · Hagaby · Hjärsta · Holmen · Karlslund · Ladugårdsängen · Lillån · Lundby · Markbacken · Mellringe · Nasta · Norr · Norrby · Näsby · Oxhagen · Ringstorp · Rosta · Rynninge · Rynningeåsen · Skebäck · Solhaga · Söder · Sörby · Sörbyängen · Tybble · Varberga · Vivalla · Väster · Västhaga · Västra Mark · Västå · Älvtomta · Örnsro · Öster Orter i kommunen Almbro · Askersby · Axberg · Brevens bruk · Ekeby-Almby · Eker · Ervalla · Filipshyttan · Garphyttan · Glanshammar · Gällersta · Hampetorp · Hidingsta · Hjälmarbaden · Hovsta · Järle · Kilsmo · Klockhammar · Kvinnersta · Latorp · Lindbacka · Marieberg · Mosås · Norra Bro · Närkes Kil · Odensbacken · Ormesta · Runnaby · Stora Mellösa · Tysslinge · Täby · Vintrosa · Ölmbrotorp · Östra Mark Underartiklar Arkitektur och stadsbyggnad · Örebros historia · Kultur- och nöjesliv · Turism Byggnader Örebro slott · Rådhuset · Nikolaikyrkan · Örebro Teater · Medborgarhuset · Konserthuset · Örebro läns museum · Örebro stadsbibliotek · Kungsstugan · Borgarhuset · Svampen · Karlslunds herrgård Platser Wadköping · Stortorget · Våghustorget · Järntorget · Stallbacken · Vasatorget · Olof Palmes torg · Stadsparken · Stora Holmen · Oset · Rynningeviken · Hästhagen · Brunnsparken Övrig verksamhet Örebro universitet · Universitetssjukhuset i Örebro  · Örebro garnison

v • d • r Sveriges residensstäder Nuvarande AB: Stockholm · C: Uppsala · D: Nyköping · E: Linköping · F: Jönköping · G: Växjö · H: Kalmar · I: Visby · K: Karlskrona · M: Malmö · N: Halmstad · O: Göteborg · S: Karlstad · T: Örebro · U: Västerås · W: Falun · X: Gävle · Y: Härnösand · Z: Östersund · AC: Umeå ·  BD: Luleå Avskaffade L: Kristianstad · P: Vänersborg · R: Mariestad